På himlen i november 2009

av André Franke och Sven Mårdh

Solen och månen

Grafiken visar solens upp- och nedgång (röda linjer), gryningar/skymningar (ljusblå linjer) samt månens uppgång (vit pil upp) och nedgång (vit pil ned) under november. Mörkblått visar när himlen är fri från störande månsken.

Solen rör sig genom stjärnbilden Vågen till den 23 november kl 09, då den går in i Skorpionen. Den 29 november kl 22 kommer solen in i Ombäraren, stjärnbilden som inte finns som tecken i djurkretsen (zodiaken).

Månockultationer: Månen ockulterar åter Epsilon Arietis (mag +4,6) den 30 november kl 19.45–20.11. Början inträffar vid den mörka månranden.

Merkurius

Merkurius har dragit sig tillbaka från morgonhimlen och står nära solen i början på månaden. Fram till slutet av månaden har vinkelavståndet till solen växt till cirka 14 grader. Men det räcker inte för att Merkurius ska kunna visa sig på kvällshimlen. Den rör sig mycket sydligt genom stjärnbilderna Skorpionen och Ormbäraren och står till och med sydligare på himlen än solen brukar göra det på vintern. Läs mer: Wikipedia | Messenger.

Venus

Venus tar farväl från morgonhimlen. Vinkelavståndet till solen krymper från lite drygt 17 grader till bara 10 grader i slutet av månaden. Grannplaneten rör sig genom Jungfrun in i Vågen och når allt sydligare trakter. I början på november kan den observeras med blotta ögat från kl 05.30 fram till kl 07. Den står cirka 8 grader över horisonten vid den borgerliga gryningens början. Men Venusuppgångarna försenas alltmer och slutet av månaden blir det svårt att hitta kärleksplaneten. Venus går upp då bara en timme före soluppgång. Med lite tur hinner man upptäcka morgonstjärnan strax före kl 08, vilket inte blir lätt utan optiska hjälpmedel. Grafiken visar Venus position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet, det vill säga ungefär 45 minuter före soluppgång. Läs mer: Wikipedia | Venus Express.

Mars

Mars rör sig genom stjärnbilden Kräftan och passerar alldeles i början på månaden stjärnhopen M44 (Bikupan eller Praesepe). Mars blir allt ljusare under månadens lopp och kan observeras från kl 22 i början av månaden och från kl 21 i slutet av november fram till en halvtimme före soluppgången. Som högst når den cirka 50 grader runt kl 05. Läs mer: Wikipedia | Phoenix Mars Lander | Mars Express ESA | Mars Express NASA | Spirit och Opportunity | Mars Odyssey | Mars Reconnaissance Orbiter.

Jupiter

Jupiter rör sig sakta genom Stenbocken och syns på kvällshimlen strax efter solnedgången. Som högst står den cirka 15 grader över horisonten när den står i söder, vilket den gör cirka kl 18.30 i början av november och cirka kl 17 i slutet av månaden. Solsystemets planet går ned allt tidigare, i slutet av november redan runt kl 21. Grafiken visar Jupiters position vid slutet av den borgerliga skymningen, cirka 45 minuter efter solnedgång. Månen står i närheten den 23:e. Läs mer: Wikipedia | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Inbördes fenomen bland Jupitermånarna 2009 (Astronomical Almanac Online) | Jupiters röda fläck (Sky & Telescope).

Saturnus

Saturnus kan observeras på morgonhimlen. I början syns den från strax före kl 04 och i slutet av månaden från kl 02. Den rör sig genom Jungfrun strax norr om himmelsekvatorn. Läs mer: Wikipedia | Saturnusmånarna (Sky & Telescope) | Cassini och Huygens.

Uranus

Uranus rör sig mot solens rörelse genom Vattumannen i närheten av himmelsekvatorn. Rörelsen blir allt långsammare och i slutet av november blir den nästan stillastående. Månljuset blir inte störande nätterna mellan den 9 och 22 november och Uranus observeras som bäst mellan kl 18 och 22. Läs mer: Wikipedia om Uranus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Neptunus

Neptunus fortsätter sakta genom Stenbocken och drar sig tillbaka från kvällshimlen. Bästa tiden för att kunna hitta den med en kikare eller litet teleskop är mellan den 8 och 21 november mellan kl 18 och 19.30 då himlen är fri från störande månljus. Avståndet till Jupiter minskar under månaden från 6° till 3°. I december står de i konjunktion för tredje gången detta år. Läs mer: Wikipedia om Neptunus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Asteroider ljusare än magnitud +9,0

(3) Juno går bra att observera på kvällarna – den kulminerar i söder vid 21-tiden i början av månaden och runt kl 19.15 i slutet. Du hittar den i den ganska anspråkslösa östra delen av Vattumannen med en deklination på –11°, men den närmar sig gränsen till Valfisken. Magnituden sjunker från +8,4 till +8,9. Läs mer: Wikipedia | Uppånervänd sökkarta från RASNZ | Sökkarta hos Heavens Above.

(4) Vesta går upp efter kl 23 vid månadsstarten och syns sedan resten av natten. Uppgången sker en dryg timme tidigare i slutet på november. Asteroiden rör sig i stjärnbilden Lejonet, hela månaden inom normalkikarens synfält (6°) från den ljusa Regulus. Vid midnatt den 15–16 november passerar den nästan mitt emellan Regulus och stjärnan ovanför, Eta Leonis. Avståndet mellan Vesta och Regulus är då 2,5°. Passa på att titta till Vesta om du ändå är uppe och kikar på Leoniderna! Magnituden stiger från +8,1 till +7,7. Läs mer: Wikipedia | Uppånervänd sökkarta från RASNZ | Sökkarta hos Heavens Above.

(18) Melpomene nådde en gynnsam opposition i oktober och syns bra på kvällar och åtminstone tidiga nätter i stjärnbilden Valfisken. Asteroiden fortsätter under månaden sin oppositionsloop bara 1–2°Ö om Eta Ceti. Den är stationär den 16 november och återfår då sin direkta rörelse, det vill säga rör sig åter medsols bland stjärnorna. Melpomene kulminerar i söder runt kl 22.30 i början av månaden och ungefär två timmar tidigare vid månadsslutet. Magnituden sjunker från +8,2 till +9,1. Läs mer: Wikipedia | Uppånervänd sökkarta från RASNZ | Sökkarta hos Heavens Above.

Kometer ljusare än magnitud +10

C/2007 Q3 (Siding Spring) beräknas ligga någonstans mellan +9 och +10 i magnitud. Kometen går att observera på morgnarna – uppgången sker kl 01.45 i början av november och strax efter midnatt vid månadsslutet. Kometen rör sig från den bakre delen av Lejonet (står 3,5°S om Denebola den 3 november) in i Berenikes Hår. På vägen passerar den nära flera galaxer, där det mest spännande mötet är med NGC 4216 den 15 november kl 03. Avståndet dem emellan är då bara 8 bågminuter. Kometen passerade perihelium den 16 oktober (2,25 AE från solen) och kommer närmast jorden först den 2 februari 2010 (2,19 AE). Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Sökkarta hos Heavens Above.

C/2006 W3 (Christensen) rör sig från sydligaste Örnen till Skytten. Kometen beräknas vara runt magnitud +10 i början av månaden men blir sakta allt svagare. Den syns på kvällarna men står allt lägre ner i sydväst: nedgången sker före kl 21.30 i början av månaden och strax efter kl 19 i slutet. Christensen passerade perihelium den 6 juli (hela 3,13 AE från solen) och kom närmast jorden 13 augusti (2,31 AE). Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Karta hos Winnie's Kometenseiten | Sökkarta hos Heavens Above.

Meteorskurar

Orioniderna (2 oktober–7 november) visade upp hög aktivitet under flera nätter vid maximat i oktober. I början av november syns bara enstaka meteorer. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Tauriderna (25 september–25 november) är en mindre skur med dubbel radiant i Oxen (Taurus) som tar över från varandra och på så vis håller aktiviteten uppe nära maximum, 5 eller fler meteorer i timmen (ZHR), från slutet av oktober till mitten av november. Medelhastigheten är relativt långsam, 27–29 km/s. Skuren producerar stundtals mycket fina bolider (eldkulor). Meteorexperten David Asher menar att dessa kommer från en svärm av större partiklar som härbärgerar inom Tauriderna och att dessa är särskilt framträdande vissa år, senast 1995, 1998 och 2005. Maximum inträffar för den södra radianten den 5 november vid RA 3h28m dekl +13° (upp 5 nov kl 16.50, kulm 6 nov kl 00.23 höjd 44°, ned kl 07.55 och för den norra radianten den 12 november vid RA 3h52m dekl +22° (upp 11 nov kl 15.32, kulm 12 nov kl 00.23 höjd 53°, ned kl 09.14). Månen är full den 2 november och stör tyvärr en hel del. Ursprungskomet är 2P/Encke med omloppsperioden 3,3 år. Nästa perihelpassage är i augusti 2010. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Leoniderna (10–23 november) kan bjuda på positiva överraskningar i år. Det vanliga maximat inträffar under dagtid den 17 november, men flera forskare (Asher, Lyytinen, Nissinen, Maslov, Vaubaillon) flaggar för förhöjd aktivitet senare på kvällen och natten. Orsaken är att jorden tros möta förtätningar i de spår av rymdgrus som moderkometen 55P/Tuttle lämnade efter sig vid perihelpassagerna åren 1466 och 1533. Tillsammans kan de ge minst 40 meteorer/timme mellan kl 17 och 00, troligen uppåt 120 meteorer/timme mellan kl 22 och 23 och kanske så mycket som 1000–1500 meteorer/timme under en kortare tid runt kl 22.44 och 22.51. Eftersom radianten går upp kl 21.28 den 17:e i Norrköping finns alltså chansen att vi får uppleva en kort meteorstorm. Som alltid med meteorskurar får vi se vad det riktiga resultatet blir när det verkligen är dags, men spännande är det onekligen. Då nymånen inträffar den 16 november är åtminstone de astronomiska betingelserna goda. Nu är det bara att hoppas på vädergudarna. Leoniderna är snabba med en medelhastighet på 71 km/s. Radianten finns i Lejonet (Leo) vid RA 10h12m, dekl +22° (upp 17 nov kl 21.28, kulm 18 nov kl 06.18 höjd 53°, ned kl 15.08). Moderkometen 55P/Tuttle passerar perihelium nästa gång år 2031. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Alfa Monocerotiderna (15–25 november) har oftast mycket låg aktivitet (0–5 meteorer i timmen) men kan helt plötsligt slå till med en kortare utbrott, senast 1995 med en topp på 420 meteorer i timmen (ZHR). Årets maximum den 21 november väntas inte ge någon större aktivitet, men meteorskurar kan överraska. Månen stör dessutom inte. Meteorerna är snabba med medelhastigheten 65 km/s. Radianten finns i Lilla Hunden (Canis Minoris) nära Enhörningen (Monoceros) vid RA 7h48m, dekl +1° (upp 21 nov kl 21.29, kulm 22 nov kl 03.39 höjd 32°, ned 09.49. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Monocerotiderna (27 november–17 december) är en mindre svärm i Enhörningen (Monoceros) som vanligen ger ifrån sig ett par meteorer i timmen som mest. Maximum i december. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Vissa uppgifter om meteorskurarna har International Meteor Organization som källa. Läs mer om meteorer: Wikipedia.

Förklaring till grafik med upp- och nedgångar: Vitgul markering anger att en planet (eller komet/asteroid) går att observera. I bakgrunden antyds hur mörk himlen är (månen kan göra den ljusare) eller hur djupt solen står under horisonten (skymning/natt/gryning). Röda streckade linjer anger solens upp- eller nedgång medan rosa streckade linjer visar planeternas dito. Dessutom finns uppgifter om planeternas magnituder angivna. Blå punktlinjer ger tiderna för de olika gryningarna/skymningarna (astronomisk/nautisk/borgerlig).

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i svensk normaltid.

På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Himmelsguide (även för nedladdning)
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Redigera