På himlen i oktober 2009

av André Franke och Sven Mårdh

Solen och månen

Grafiken visar solens upp- och nedgång (röda linjer), gryningar/skymningar (ljusblå linjer) samt månens uppgång (vit pil upp) och nedgång (vit pil ned) under oktober. Mörkblått visar när himlen är fri från störande månsken.

Solen rör sig genom stjärnbilden Jungfrun till den 31 oktober kl 07, då den går in i Vågen.

Månockultationer: Månen ockulterar Epsilon Arietis (mag +4,6) den 7 oktober kl 03.51–05.01. Slutet inträffar vid den mörka månranden.

Merkurius

Merkurius når sitt största vinkelavstånd till solen den 6 oktober. Trots att vinkelavståndet är bara 18 grader den här gången (som mest kan det vara upp till 28 grader) så bjuder den lilla planeten på en bra morgonvisibilitet. Redan den 1:e kan Merkurius ses med hjälp av en liten kikare strax efter kl 6. Möjligen ser du den även med blotta ögat men det blir inte så lätt. Men det blir enklare dag för dag. Solsystemets innersta planet blir allt ljusare och den 7:e står den som bäst nästan 9,5 grader över horisonten vid den borgerliga gryningens början – inte långt ifrån det maximalt möjliga värdet. Denna dag skulle du kunna upptäcka Merkurius kl 05.45 lågt i öster. Fram till kl 06.30 borde det vara lätt att hitta den snabba planeten och 06.45 har himlen blivit för ljus för att du ska kunna se Merkurius med blotta ögat. Vinkelavståndet till solen krymper längre fram i oktober allt mer och därmed blir det efterhand allt svårare att se Merkurius. Efter den 17:e förblir Merkurius praktiskt taget osynlig för blotta ögat men med en liten kikare går det fortfarande att hitta den några dagar till. Grafiken visar Merkurius position över horisonten vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet, det vill säga ungefär 40 minuter före soluppgången. Merkurius står nära Saturnus den 8 oktober och tillsammans med Venus blir det lite planetmingel på morgonhimlen. Den 16:e står dessutom månen i närheten. Läs mer: Wikipedia | Messenger.

Venus

Venus lyser fortfarande som morgonstjärna på morgonhimlen. Grannplaneten rör sig genom Lejonet in i Jungfrun. Vinkelavståndet till solen krymper från 25 till 18 grader och Venus står allt lägre över horisonten vid den borgerliga gryningens början. Detta syns tydligt på grafiken, som visar Venus position cirka 40 minuter före soluppgång. I början på månaden står kärleksplaneten cirka 15 grader över horisonten, i slutet av månaden inte ens 10 grader. Venus kan ses med blotta ögat cirka 2,5 timmar i början på månaden och cirka 1,5 timmar i slutet av månaden – från cirka 20 minuter efter att den har gått upp till soluppgången. Månen står nära vår granne den 16:e. Läs mer: Wikipedia | Venus Express.

Mars

Mars rör sig genom stjärnbilden Tvillingarna in i Kräftan. Den står nästan i rak linje med tvillingparet Castor och Pollux på morgonen den 16 oktober – och precis då råkar vara även månen vara med i nästan samma linje strax söder om Mars – fram med kameran! Mars syns bra på morgonhimlen, ungefär från midnatt i början av oktober och från och med kl 22 i slutet av månaden fram till den borgerliga gryningens början. Läs mer: Wikipedia | Phoenix Mars Lander | Mars Express ESA | Mars Express NASA | Spirit och Opportunity | Mars Odyssey | Mars Reconnaissance Orbiter.

Jupiter

Jupiter rör sig efterhand åter åt samma håll som solen genom djurkretsen. Planetgiganten håller till i Stenbocken och den syns från solnedgången till strax efter kl 01 i början på månaden och fram till strax efter kl 22 i slutet av månaden. Jupiter står i söder kl 21.30 i början av månaden och kl 18.30 när oktober slutar. Planetjätten når inte så där jättehögt över horisonten – runt 15 grader som mest. Men den går inte att missa för att den är det ljusaste objektet på kvällshimlen (efter månen). Grafiken visar Jupiters position vid slutet av den borgerliga skymningen, cirka 40 minuter efter solnedgången. Månen står i närheten den 26:e och 27:e. Läs mer: Wikipedia | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Inbördes fenomen bland Jupitermånarna 2009 (Astronomical Almanac Online) | Jupiters röda fläck (Sky & Telescope).

Saturnus

Saturnus dyker upp på morgonhimlen. Vinkelavståndet till solen ökar snabbt och efter den 5 oktober kan man försöka att hitta ringplaneten strax efter kl 06 lågt i öster. Den 8:e står Merkurius nära och kan vara till hjälp för att hitta den ljussvagare planeten. Redan den 13 oktober syns Saturnus i en timme på morgonhimlen ungefär mellan kl 05:40 och 06:40. I slutet av månaden har observationstiden ökat till nästan 3 timmar. Grafiken visar Saturnus position på himlen vid den borgerliga gryningens början. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå prickar i visibilitetsdiagrammet, det vill säga ungefär 40 minuter före soluppgången. Läs mer: Wikipedia | Saturnusmånarna (Sky & Telescope) | Cassini och Huygens.

Uranus

Uranus rör sig mot solens rörelse genom Fiskarnas sydligaste del in i Vattumannen i närheten av himmelsekvatorn. Mellan den 10:e och 25:e är det fritt från störande månljus när Uranus passerar i söder mellan kl 22 och 23. Uranus drar sig sakta tillbaka från morgonhimlen. Läs mer: Wikipedia om Uranus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Neptunus

Neptunus fortsätter retrograd genom Stenbocken men rörelsen blir allt långsammare och i slutet av månaden står solsystemets yttersta planet nästan stilla. Jupiter står inte alldeles för långt ifrån Neptunus och visar ungefär vart man ska rikta sin kikare för att hitta den. Nätterna mellan den 12:e och 24:e är fri från störande månljus och då syns Neptunus bäst mellan kl 20 och 22 med en bra kikare eller ett litet teleskop. Läs mer: Wikipedia om Neptunus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Asteroiden (3) Juno

(3) Juno har visserligen passerat sin opposition men är fortfarande ett lätt objekt för fältkikaren – magnituden minskar under månaden från +7,8 till +8,4. Asteroiden rör sig i sydvästlig riktning i Vattumannen. Läs mer: Wikipedia | Uppånervänd sökkarta från RASNZ | Sökkarta hos Heavens Above.

Asteroiden (4) Vesta

(4) Vesta är asteroiden för alla nattsuddare (eller morgonpigga) då den endast syns under nattens senare hälft. Den rör sig mellan Kräftan och Lejonet i ett område som saknar ljusare stjärnor, vilket tyvärr gör den lite mer svårfunnen. Magnituden ökar sakta från +8,3 till +8,1. Läs mer: Wikipedia | Uppånervänd sökkarta från RASNZ | Sökkarta hos Heavens Above.

Asteroiden (18) Melpomene

(18) Melpomene står i opposition den 11 oktober i Valfisken, 1,5°Ö om Theta Ceti. Magnituden ligger på +7,9 under första hälften av månaden – alltså ett lätt objekt i fältkikaren. Sedan sjunker magnituden och når +8,2 vid månadsslutet. Läs mer: Wikipedia | Uppånervänd sökkarta från RASNZ | Sökkarta hos Heavens Above.

Asteroiden (20) Massalia

(20) Massalia i Fiskarna bildar en triangel med Uranus och asteroiden Juno. Det är nästan att man får in dem i samma synfält i en fältkikare i början av oktober. Sedan sticker Juno iväg söderut medan den allt svagare Massalia närmar sig Uranus – avståndet är bara 1,7° vid månadsslutet. Magnituden sjunker från +9,5 till +10,1. Läs mer: Wikipedia.

Komet C/2007 Q3 (Siding Spring)

C/2007 Q3 (Siding Spring) är synlig på morgonen. Den 1 oktober är den bara 2,5°V om Venus, men avståndet ökar och är 8° en vecka senare. Kometen rör sig i östlig riktning genom de södra delarna av Lejonet. Magnituden lär ligga på +9 eller +8 under månaden. Siding Spring går att observera bra under hela hösten och vintern och dess ljusstyrka väntas vara i stort sett densamma. Kometen passerar perihelium den 16 oktober (2,25 AE från solen) och kommer närmast jorden först den 2 februari 2010 (2,19 AE). Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Sökkarta hos Heavens Above.

Komet C/2006 W3 (Christensen)

C/2006 W3 (Christensen) fortsätter sin färd söderut genom Örnen. Magnituden sjunker från +9 till +10 så det är ett teleskop som gäller om du ska lyckas få den. Christensen passerade perihelium den 6 juli (hela 3,13 AE från solen) och kom närmast jorden 13 augusti (2,31 AE). Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Karta hos Winnie's Kometenseiten | Sökkarta hos Heavens Above.

Meteorskurar

Delta Aurigiderna (18 september–10 oktober) producerar ett diffust maximum mellan 24 september och 4 oktober med 3 meteorer/timme (ZHR). Meteorerna är snabba med en medelhastighet på 64 km/s. Radianten finns i norra Kusken (Auriga) vid RA 5h28m dekl +49° (cirkumpolär, kulminerar kl 05.43 den 1 oktober på 80° höjd). Månen stör allt mer i början av månaden (fullmåne den 4:e). Läs mer: International Meteor Organization..

Oktober 5/6-meteorer observerades 2005 och 2006 från en ny mindre skur med radiant i Drakens svans vid RA 11h dekl +78°. Kan du se några i år? En intressant tid kan vara den 5:e kl 21.20–23.30. Tyvärr stör månen.

Draconiderna eller Giacobiniderna (6–10 oktober) kan uppvisa allt ifrån nollaktivitet till stora meteorstormar, såsom åren 1933 och 1946. Även kortlivade, mindre utbrott har ibland observerats, senast 1998 (uppskattad ZHR 700/timme). Enligt IMO motsvaras läget vid utbrottet 1998 i år av 8 okt kl 10.45. Jorden passerar kometens banplan 8 okt kl 18.40, vilket kan leda ökad aktivitet (År 2005 nådde ZHR upp till 35 meteorer/timme vid motsvarande tidpunkt). Positionen vid en lägre aktivitet (ZHR 10–20) observerad 1999 motsvaras av 9 okt kl 00.15–03.30. Meteorerna är extremt långsamma med en medelhastighet på 20 km/s. Radianten finns invid Drakens huvud vid RA 17h28m dekl +54° (cirkumpolär, kulminerar nästan i zenit kl 17.14 den 8 okt). En 3/4-måne i Oxen stör tyvärr en hel del. Draconidernas moderkomet är 21P/Giacobini-Zinner (omloppstid 6,6 år) som passerar perihelium i februari 2012 nästa gång. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Orioniderna (2 oktober–7 november) når maximum den 21 oktober med upp till 30 meteorer/timme (ZHR). Pålitlig skur som tycks variera med en period på 12 år – en högre aktivitet väntas fram till 2010. Moderkomet är självaste 1P/Halley (omloppstid 76,0 år, nästa perihelpassage i februari 2062). Snabba meteorer med en medelhastighet på 66 km/s. Radianten finns i norra Orion, nära Tvillingarnas fötter, vid RA 6h20m dekl +16° (upp kl 21.17 den 21 okt, kulm kl 05.13 och ned kl 13.09 den 22 okt). Nymåne den 18:e borgar för perfekta observationsförhållanden. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Tauriderna (25 september–25 november) är en mindre skur med dubbel radiant i Oxen (Taurus) som "tar över" från varandra och på så vis håller aktiviteten uppe nära maximum, 5 eller fler meteorer i timmen (ZHR), från slutet av oktober till mitten av november. Medelhastigheten är relativt långsam, 27–29 km/s. Skuren producerar stundtals mycket fina bolider (eldkulor). Meteorexperten David Asher menar att dessa kommer från en svärm av större partiklar som härbärgerar inom Tauriderna och att dessa är särskilt framträdande vissa år, senast 1995, 1998 och 2005. Maximum inträffar för den södra radianten den 5 november vid RA 3h28m dekl +13° (upp 5 nov kl 16.50, kulm 6 nov kl 00.23 höjd 44°, ned kl 07.55 och för den norra radianten den 12 november vid RA 3h52m dekl +22° (upp 11 nov kl 15.32, kulm 12 nov kl 00.23 höjd 53°, ned kl 09.14). Månen är full den 2 november och stör tyvärr en hel vid månadsskiftet oktober/noevmber. Ursprungskomet är 2P/Encke med omloppsperioden 3,3 år. Nästa perihelpassage är i augusti 2010. Läs mer: International Meteor Organization | Meteor Showers Online.

Förklaring till grafik med upp- och nedgångar: Vitgul markering anger att en planet (eller komet/asteroid) går att observera. I bakgrunden antyds hur mörk himlen är (månen kan göra den ljusare) eller hur djupt solen står under horisonten (skymning/natt/gryning). Röda streckade linjer anger solens upp- eller nedgång medan rosa streckade linjer visar planeternas dito. Dessutom finns uppgifter om planeternas magnituder angivna. Blå punktlinjer ger tiderna för de olika gryningarna/skymningarna (astronomisk/nautisk/borgerlig).

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i svensk sommartid.

På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Himmelsguide (även för nedladdning)
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Redigera