På himlen i mars 2010

av André Franke och Sven Mårdh

Solen och månen

Grafiken visar solens upp- och nedgång (röda linjer), gryningar/skymningar (ljusblå linjer) samt månens uppgång (vit pil upp) och nedgång (vit pil ned) under mars. Mörkblått visar när himlen är fri från störande månsken.

Merkurius

Merkurius rör sig genom Vattumannen och når Fiskarna i mitten av månaden. Till en början står den fortfarande väster om solen, vinkelavståndet krymper dock. Den 14:e står den i övre konjunktion med solen, det vill säga bortom solen. Därefter ökar vinkelavståndet sakta igen till nästan 16 grader i slutet av månaden. Den solnära planeten kommer snabbt upp i nordligare trakter än solen och detta gör att den redan runt den 27:e dyker upp på kvällshimlen. Då kan man försöka att hitta Merkurius runt kl 19 (kl 20 när vi har gått över till sommartid den 28:e) lågt över horisonten i väster. Dagarna därpå blir förhållanden bättre och den sista mars ska det inte vara några större problem att kunna hitta den snabba planeten mellan kl 20.15 och strax före kl 21. Venus står i närheten och kan hjälpa till att hitta den svårobserverbara planeten. Den 31 mars står Venus bara 7 fullmånar snett ovanför Merkurius. Läs mer: Wikipedia | Messenger.

Venus

Venus lämnar Vattumannen den 3 mars och fortsätter genom Fiskarna och når Väduren i slutet av månaden. Vinkelavståndet till solen ökar sakta från 16 till nästan 27 grader. I och med att Venus rör sig nordligare än solen så syns den allt bättre. I början på mars syns den bäst en kort stund runt kl 18. I slutet av månaden borde man kunna upptäcka aftonstjärnan strax efter solnedgången. Observationstiden har då ökat till nästan 1 1/2 timmar. Grafiken visar Venus position på himlen vid slutet av den borgerliga skymningen när solen står 6 grader under horisonten. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet, alltså cirka 40 minuter efter solnedgång. Månen finns i närheten den 16 och 17 mars. Merkurius dyker upp i slutet av månaden och då kan Venus vara vägvisare till den solnära planeten. Avståndet mellan dem minskar till cirka 3 1/2 grader (7 fullmånar) den 31 mars. Läs mer: Wikipedia | Venus Express.

Mars

Mars rör sig efter den 9 mars åter direkt, det vill säga med solens rörelse, genom stjärnbilden Kräftan och blir allt ljussvagare. Grannplaneten kan fortfarande observeras i stort sett hela natten. Den passerar i söder cirka kl 21.30 i söder i början på månaden och runt kl 20.30 (sommartid) i slutet av månaden. Eftersom Mars rör sig fortfarande i nordliga trakter på stjärnhimlen så når den cirka 55 grader över horisonten. Den 25 mars står månen i närheten. Läs mer: Wikipedia | Phoenix Mars Lander | Mars Express ESA | Mars Express NASA | Spirit och Opportunity | Mars Odyssey | Mars Reconnaissance Orbiter.

Jupiter

Jupiter har avslutat sin kvällsvisibilitet och står i början på månaden nästan åt samma håll som solen. I slutet av mars har vinkelavståndet till solen ökat till drygt 23 grader. Men Jupiter står sydligare än solen i Vattumannen och går därmed nästan samtidigt upp som solen och förblir därför osynlig. Läs mer: Wikipedia | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Inbördes fenomen bland Jupitermånarna 2010 (Astronomical Almanac Online) | Jupiters röda fläck (Sky & Telescope).

Saturnus

Saturnus fortsätter sin färd retrograd, alltså mot solen rörelse, genom Jungfrun strax norr om himmelsekvatorn. Ringplaneten står den 22 mittemot solen, det vill säga i opposition och det betyder att den kan ses nästan hela natten. I början på månaden kan den ses efter kl 20 mot OSO, från mitten av månaden alltid ungefär en halv timme efter solnedgång. Månen står nära den 2, 29 och 30 mars. Läs mer: Wikipedia | Saturnusmånarna (Sky & Telescope) | Cassini och Huygens.

Uranus

Uranus har avslutat sin kvällsvisibilitet och fortsätter genom Fiskarna. Venus passerar förbi den 3 och 4 mars men detta blir nog svårobserverat – möjligen med hjälp av ett teleskop. Läs mer: Wikipedia om Uranus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Neptunus

Neptunus lämnar den 23:e stjärnbilden Stenbocken och fortsätter sin färd genom Vattumannen. Även om Neptunus vinkelavstånd till solen ökar till dryga 40 grader så gör dess mycket sydligare position än solens att planeten inte kan observeras än. Läs mer: Wikipedia om Neptunus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Asteroider magnitud +9 och ljusare

Dvärgplaneten 1 Ceres är svårobserverad då den befinner sig i stjärnbilden Ormbäraren för att några dagar in i månaden nå den ännu sydligare Skytten. Det gör att den alltid står lågt över horisonten. Ceres går att observera i sydost innan gryningen. Magnituden ökar från +8,8 till +8,6. Läs mer: Wikipedia | Sökkarta hos Heavens Above.

2 Pallas syns under från sen kväll till morgon; uppgången sker allt tidigare: vid 22-snåret i början av månaden och strax efter 20 i slutet. Asteroiden rör sig nordost genom stjärnbilden Ormens huvud. Den 25 mars är Pallas stationär och får sedan retrograd rörelse. Den 27:e passerar den 0,6°V om Gamma Serpentis (mag +3,8). Pallas magnituden ökar från +9,0 till +8,7. Läs mer: Wikipedia | GIF-karta hos PGJ Astronomie (från 17/3) | Sökkarta hos Heavens Above.

4 Vesta stod i opposition förra månaden och syns fortfarande under hela natten med hjälp av en fältkikare. Asteroiden finns i Lejonet och är lättfunnen då den rör sig mellan Algieba = Gamma Leonis (mag +2,0) och Ras Elased Australis = Epsilon Leonis (mag +3,0). I slutet på mars står den bara 1,2°SO om den sistnämnda. Vestas magnitud sjunker från +6,3 till +6,8 under månaden. Läs mer: Wikipedia | Svartvit PDF-karta hos Sky & Telescope | Sökkarta hos Heavens Above.

532 Herculina når en gynnsam opposition den 13 mars (den bästa under perioden 2001–2020) och når då magnitud +8,8. Asteroiden finns i stjärnbilden Berenikes Hår och under första hälften av månaden passerar den genom den utbredda och vackra stjärnhopen Melotte 111. Läs mer: Wikipedia | GIF-karta hos PGJ Astronomie | Sökkarta hos Heavens Above.

Kometer magnitud +10 och ljusare:

81P/Wild beräknas vara som ljusast under senare delen av mars då den når magnitud +9. Kometen rör sig långsamt i Jungfruns stjärnbild. Den 30:e är den stationär 0,3°V om Syrma = Iota Virginis (mag+4,1). Rörelsen blir därefter retrograd. Wild går i början av månaden upp vid 22-tiden och i slutet omkring kl 21. Kometen passerade perihelium den 22 februari (1,60 AE från solen) och kommer närmast jorden den 6 april (0,67 AE). 81P/Wild (eller Wild 2 som är dess gamla beteckning) fick besök av NASA:s Stardust-sond 2004 som både fotograferade den och fångade partiklar från den som den sedan levererade till jorden. Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Karta hos Winnies’s Kometenseiten | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Sökkarta hos Heavens Above.

C/2009 O2 (Catalina) börjar månaden som ett magnitud 11-objekt, men blir snart ljusare och borde vara runt +9 i slutet av mars. Kometen rör sig genom stjärnbilderna Räven, Svanen, Pegasus, Ödlan, Andromeda och Perseus. Den passerar 1,9°SO om Zeta Cygni (mag +3,2) den 6:e, blir cirkumpolär (alltid över horisonten den 8:e, passerar 0,3°SO om 1 Lacertae (mag +4,1) den 14:e, 0,7°NO om den planetariska nebulosan NGC 7662 ”Blå snöbollen” den 19:e, 3,5°N om M31 Andromedagalaxen samtidigt som den beräknas vara som ljusast, 1,5°Ö om Almach = Gamma Andromedae (mag +2,1) den 28:e och 3,1°S om stjärnhopen M34 den 31 mars. Kometen passerar perihelium den 24 mars (0,70 AE från solen) och kommer närmast jorden den 26 mars (0,81 AE). Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Sökkarta hos Heavens Above.

C/2009 K5 (McNaught) beräknas vara av magnitud +11 i mitten av månaden och runt +10 i slutet. Under denna period rör sig kometen genom Örnen, Pilen och Räven – stjärnbilder som syns bäst efter midnatt. På morgonen den 28 mars står McNaught 1,2°SO om asterismen Galgen. Kometen passerar perihelium den 30 april (1,42 AE från solen) och kommer närmast jorden den 18 april (1,26 AE). Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Karta hos Winnies’s Kometenseiten | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Sökkarta hos Heavens Above.

Meteorskurar

Se Obs-guiden.

Förklaring till grafik med upp- och nedgångar: Vitgul markering anger att en planet (eller komet/asteroid) går att observera. I bakgrunden antyds hur mörk himlen är (månen kan göra den ljusare) eller hur djupt solen står under horisonten (skymning/natt/gryning). Röda streckade linjer anger solens upp- eller nedgång medan rosa streckade linjer visar planeternas dito. Dessutom finns uppgifter om planeternas magnituder angivna. Blå punktlinjer ger tiderna för de olika gryningarna/skymningarna (astronomisk/nautisk/borgerlig).

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i svensk normaltid eller sommartid beroende av vilken som gäller för tillfället.

På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guide
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guidens kalender publiceras också i Callisto!

Redigera