På himlen i februari 2010

av André Franke och Sven Mårdh

Solen och månen

Grafiken visar solens upp- och nedgång (röda linjer), gryningar/skymningar (ljusblå linjer) samt månens uppgång (vit pil upp) och nedgång (vit pil ned) under februari. Mörkblått visar när himlen är fri från störande månsken.

Merkurius

Merkurius lämnar stjärnbilden Skytten den 10:e och fortsätter genom Stenbocken för att i slutet på månaden nå Vattumannen. Den snabba planeten rör sig betydligt sydligare än solen. Trots ett rätt stort vinkelavstånd på 24 grader till solen i början på månaden förblir Merkurius osynlig. I början på februari når den lilla planeten inte ens över horisonten en timme före soluppgången. Strax före soluppgången står den på så låg höjd att det inte finns en chans att se den. Dagarna därpå blir det bara sämre och vinkelavståndet till solen krymper till 10 grader i slutet av månaden. Förhållanden är som vanligt mycket gynnsammare på södra halvklotet. Ta vi en resa till fiktiva Anti-Norrköping på 58 graders sydlig latitud så ger Merkurius en lysande föreställning på morgonhimlen – så bra blir det sällan för oss nordbor. Läs mer: Wikipedia | Messenger.

Venus

Venus lämnar Stenbocken den 9 februari och fortsätter genom Vattumannen varvid den avancerar snabbt norrut. Vinkelavståndet till solen ökar bara sakta från 5 till 11 grader under månadens lopp eftersom både solen och Venus rör sig åt samma håll. För blotta ögat blir Venus aftonstjärna någon gång efter månadsmitten. Man kan göra några försök kring den 17:e kl 17.15 eller kring den 21:e runt kl 17.30 men det blir inte lätt enligt min erfarenhet. Det skulle vara kul att få in några observationsrapporter med plats och tid om och hur du lyckades hitta vår grannplanet. I slutet av månaden borde det vara rätt enkelt att hitta aftonstjärnan vid 18-tiden. Grafiken visar Venus position på himlen cirka 20 minuter efter solnedgången när solen står 3 grader under horisonten. Månen finns i närheten den 14 och 15 februari. Venus och Jupiter står i mitten av månaden nära varandra. Läs mer: Wikipedia | Venus Express.

Läs mer om mötet mellan Venus och Jupiter:
Venus möter Jupiter – tyvärr vid fel tidpunkt och fel plats

Mars

Mars rör sig retrograd (mot solens rörelse) genom stjärnbilden Kräftan samtidigt som den blir ljussvagare. Grannplaneten kan observeras i stort sett hela natten. Den kulminerar (står som högst i söder) vid midnatt i början på månaden och runt kl 21.30 i slutet av månaden. Eftersom den röda planeten rör sig mycket nordligt på stjärnhimlen så når den cirka 55 grader över horisonten vilket kompenserar lite för dess förhållandevis stora avstånd till jorden denna gång. Den 25 och 26 februari passerar månen i närheten. Läs mer: Wikipedia | Phoenix Mars Lander | Mars Express ESA | Mars Express NASA | Spirit och Opportunity | Mars Odyssey | Mars Reconnaissance Orbiter.

Jupiter

Jupiter fortsätter genom Vattumannen mot nordligare trakter. Men eftersom den rör sig betydligt långsammare än solen så krymper vinkelavståndet till solen från 21 grader till 1 grad. Därmed står båda ungefär åt samma håll i slutet av månaden och Jupiter blir osynlig. Men till en början går det bra att se solsystemets största planet på kvällshimlen. Den 1:e syns den lätt med blotta ögat mellan kl 17 och 18. Men redan den 8:e är det kanske bara en kvart kvar mellan kl 17.15 och 17.30 då man kan försöka hitta den. Efter den 11:e blir det svårt eller omöjligt att kunna se Jupiter med blotta ögat men med hjälp av en kikare går det säkert ett par dagar till vilket kan vara spännande eftersom Venus närmar sig alltmer. På kvällen den 16:e står Venus som närmast Jupiter, strax nedanför. Månen står den 14:e en (bra) bit till höger om Jupiter och den 15:e en (bra) bit ovanför. Läs mer: Wikipedia | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Inbördes fenomen bland Jupitermånarna 2010 (Astronomical Almanac Online) | Jupiters röda fläck (Sky & Telescope).

Läs mer om mötet mellan Venus och Jupiter:
Venus möter Jupiter – tyvärr vid fel tidpunkt och fel plats

Saturnus

Saturnus rör sig retrograd, det vill säga mot solen rörelse, genom Jungfrun strax norr om himmelsekvatorn. Ringplaneten kan ses från kl 22 i början av februari och från kl 20 i slutet. Den passerar tidigt på morgonen i söder där den når 32 grader över horisonten. Månen står nära den 2 och 3 februari. Läs mer: Wikipedia | Saturnusmånarna (Sky & Telescope) | Cassini och Huygens.

Uranus

Uranus rör sig genom Fiskarna samtidigt som vinkelavståndet till solen krymper allt mer. Det går fortfarande att hitta Uranus lite kort på kvällshimlen under den första februariveckan och då bäst mellan kl 18 och 19. Men observationstiden för den här gången är definitivt över efter månadsmitten. Läs mer: Wikipedia om Uranus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Neptunus

Neptunus står för nära solen och kan inte observeras i februari. Läs mer: Wikipedia om Neptunus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Asteroider magnitud +9 och ljusare

Dvärgplaneten 1 Ceres syns endast lågt i sydost på morgonen. Den befinner sig i Ormbärarens sydliga stjärnbild. Magnituden ökar från +9,0 till +8,8. Läs mer: Wikipedia | Sökkarta hos Heavens Above.

2 Pallas står nära den klotformiga stjärnhopen M5 i början av månaden och rör sig sedan nordost genom stjärnbilden Ormens huvud. Magnituden ökar från +9,3 till +9,0. Läs mer: Wikipedia | GIF-karta hos PGJ Astronomie (från 17/3) | Sökkarta hos Heavens Above.

4 Vesta står i opposition den 18 februari och når då magnitud +6,2 – asteroiden är alltså lätt synlig i en fältkikare. Magnituden är +6,4 vid månadens början och +6,3 vid dess slut. Vesta, som nu är synlig hela natten och står högst i söder omkring midnatt, rör sig retrograd i Lejonet. Där passerar den mellan Algieba = Gamma Leonis(mag +2,0) och 40 Leonis (mag +4,8) den 16:e kl 21.20. Vesta är då 14’ från Algieba och 9’ från 40. Läs mer: Wikipedia | Svartvit PDF-karta hos Sky & Telescope | Sökkarta hos Heavens Above.

532 Herculina når nästa månad en ovanligt gynnsam opposition. Under februari är den synlig under större delen av natten (utom tidig kväll i början på månaden). Magnituden ökar från +9,4 till +8,9. Den rör sig nästan rakt nordligt genom Berenices Hår. På vägen passerar den 10 bågminuter väster om 20 Comae Berenices (mag +5,7) den 13:e. Den 27 februari kl 20.22 är Herculina bara 0,5 bågsekunder(!) från stjärnan HIP60599 (mag +6,0). En ockultation sker i Svealand och södra Norrland. Mot slutet av månaden kommer asteroiden in i den utbredda stjärnhopen Melotte 111. Läs mer: Wikipedia | GIF-karta hos PGJ Astronomie | Sökkarta hos Heavens Above.

Kometer magnitud +10 och ljusare:

C/2007 Q3 (Siding Spring) befinner sig i Björnvaktaren, nära Seginus (Gamma Bootis, mag +3,0) när februari börjar. Kometen drar sedan vidare norrut i stjärnbilden och passerar nära 44 Bootis (mag +4,8) omkring midnatt 21/22 februari. Siding Spring är cirkumpolär, det vill säga är ovanför horisonten hela tiden, men är bäst att observera sen natt/morgon. Magnituden beräknas ligga på omkring +10. Kometen passerade perihelium redan den 16 oktober 2009 (2,25 AE från solen) och kommer närmast jorden den 2 februari (2,19 AE). Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Karta hos Winnie’s Kometenseiten | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Sökkarta hos Heavens Above.

81P/Wild kan du hitta i Jungfrun. Den står nära Theta Virginis (mag +4,4) när månaden börjar och rör sig sedan i ganska maklig takt österut. Den 9:e står den 5°N om Spica. Wild går upp först vid 22/23-tiden och syns bäst vid 3/4-snåret på natten. Magnituden lär hålla sig vid +10 eller +9. Kometen passerar perihelium den 22 februari (1,60 AE från solen) och kommer närmast jorden den 6 april (0,67 AE). 81P/Wild (eller Wild 2 som är dess gamla beteckning) fick besök av NASA:s Stardust-sond 2004 som både fotograferade den och fångade partiklar från den som den sedan levererade till jorden. Läs mer: Efemerid från IAU/MPC | Banelement, översiktskarta, ljuskurva | Sökkarta hos Heavens Above.

Meteorskurar

Inga större meteorskurar inträffar under månaden.

Förklaring till grafik med upp- och nedgångar: Vitgul markering anger att en planet (eller komet/asteroid) går att observera. I bakgrunden antyds hur mörk himlen är (månen kan göra den ljusare) eller hur djupt solen står under horisonten (skymning/natt/gryning). Röda streckade linjer anger solens upp- eller nedgång medan rosa streckade linjer visar planeternas dito. Dessutom finns uppgifter om planeternas magnituder angivna. Blå punktlinjer ger tiderna för de olika gryningarna/skymningarna (astronomisk/nautisk/borgerlig).

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i svensk normaltid.

På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guide
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guidens kalender publiceras också i Callisto!

Redigera