På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guiden
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Ladda ner Astrokalender 2022

Hitta rätt direkt
1–4 dec | 5–11 dec | 12–18 dec | 19–25 dec | 26–31 dec

Månadens höjdare
Mars närmast jorden (1) | Bamberga vid Algol (2) | Månen ockulterar Uranus (5)
Fullmånen ockulterar Mars!!! (8) | Mars i opposition (8) | 81P/Wild vid Spica (9)
Geminiderna i maximum (14) | Mag +19-asteroid ockulterar Zeta Tauri (14)
Vintersolståndet (21) | Ursiderna i maximum (22) | C/2020 V2 (ZTF) vid Polstjärnan (23)



Obs-guiden för december 2022

av Sven Mårdh och André Franke (grafik)


Så observerar du: Sist vid (nästan) varje kalendertips anges hur man kan se och bäst observerar det aktuella fenomenet. Ö = för blotta ögat, K = med fältkikare och T = med teleskop.

Planeter

Synliga för blotta ögat: Venus (afton från 25/12), Mars i Oxen (hela natten), Jupiter i Fiskarna (kväll till omkring midnatt), Saturnus i Stenbocken (kväll).

Se På himlen.

Asteroider

Dvärgplaneten 1 Ceres: kring midnatt till morgon (upp/i söder klockan 23.50/07.11 den 1:e, 23.16/06.30 den 16:e och 22.35/05.47 den 31:e; magnitud +8,6 till +8,3; stjärnbilder: Lejonet (–3), Jungfrun (3–); opposition 21 mars 2023. K

3 Juno: kväll (i söder/ned klockan 18.22/23.07 den 1:e, 17.42/22.37 den 16:e och 17.06/22.13 den 30:e; magnitud +9,2 till +9,5; stjärnbild: Vattumannen; opposition 7 september. KT

4 Vesta: kväll (i söder/ned klockan 17.45/21.49 den 1:e, 17.04/21.27 den 16:e och 16.26/21.07 den 31:e; magnitud +7,8 till +8,1; stjärnbild: Vattumannen; opposition 22 augusti. K

6 Hebe: sen kväll till morgon (upp/i söder klockan 21.14/04.13 den 1:e, 20.12/03.15 den 16:e och 18.57/02.09 den 31:e; magnitud +9,8 till +9,2; stjärnbild: Kräftan; opposition 26 januari. KT

324 Bamberga: hela natten, cirkumpolär (i söder klockan 22.26 den 1:e, 21.20 den 16:e och 20.24 den 31:e; magnitud +9,3 till +10,2; stjärnbild: Perseus; opposition 22 november. KT

Mer information om asteroider hittar du bland annat hos astro.vanbuitenen.nl.

Kometer

C/2022 E3 (ZTF): morgon och kväll – men inte sen kväll/midnatt till att börja med, blir dock cirkumpolär vid nyår (upp/ned klockan 01.45/20.30 den 1:e, 00.24/19.58 den 16:e och i söder klockan 09.11 den 31:e); magnitud +10 till +8?; stjärnbilder: Ormens huvud (–9), Norra Kronan (9–); perihelium 12 januari 2023, närmast jorden 1 februari 2023. T

C/2020 V2 (ZTF): hela natten, cirkumpolär (i söder klockan 06.23 den 1:e, 04.02 den 16:e och 19.43 den 31:e); magnitud +10 till +9?; stjärnbilder: Draken (–12), Giraffen (12–19), Cepheus (19–); perihelium 8 maj 2023, närmast jorden 5 januari 2023 och 17 september 2023. T

ZTF är förkortning av Zwicky Transient Facility.

81P/Wild: sen natt till morgon (upp/i söder klockan 02.57/08.23 den 1:e, 03.04/08.05 den 16:e och 03.09/07.48 den 31:e); magnitud +11?; stjärnbilder: Jungfrun (–28), Vågen (28–); perihelium 15 december, närmast jorden 18 maj 2023. T

29P/Schwassmann-Wachmann: hela natten (i söder klockan 02.10 den 1:e, 01.04 den 16:e och 23.52 den 31:e); magnitud +11,5 till ? (fick stort utbrott i slutet av november); stjärnbilder: Tvillingarna (–26), Kusken (26–); går i nästan cirkulär bana strax utanför Jupiter, perihelium 7 mar 2019, står i opposition den 30 december. T

Mer information om kometer hittar du bland annat hos astro.vanbuitenen.nl och Seiichi Yoshida.

Meteorskurar

Norra Tauriderna 20 oktober–10 december (max 12 november, ZHR 5 meteorer/timme). Ö
November-Orioniderna 14 november–6 december (max 28 november, ZHR 3 meteorer/timme). Ö
Monocerotiderna 27 november–20 december (max 9 december, ZHR 3 meteorer/timme). Ö
Sigma Hydriderna 3–20 december (max 9 december, ZHR 7 meteorer/timme). Ö
Geminiderna 4–20 december (max 14 december, ZHR 150 meteorer/timme). Ö
Comae Bereniciderna 12–23 december (max 16 december, ZHR 3 meteorer/timme). Ö
December-Leonis Minoriderna 5 december–4 februari (max 20 december, ZHR 5 meteorer/timme). Ö
Ursiderna 17–26 december (max 22 december, ZHR 10+ meteorer/timme). Ö
Quadrantiderna 28 december–12 januari (max 4 januari, ZHR 110 meteorer/timme). Ö
ANT-radianten (från eng. antihelion source) räknas som aktiv efter att Taurid-komplexet avslutat sin säsong och presterar 1–5 ganska långsamma meteorer/timme (ZHR). ANT har en diffus radiant alltid belägen cirka 12°Ö om den punkt som ligger mittemot solen. Under den andra hälften av december rör den sig huvudsakligen genom södra delarna av Tvillingarna. Ö

Mer information om meteorskurar hittar du bland annat hos International Meteor Organization.




Vecka 48 (1–4 december)



1 To 03 Mars är närmast jorden, avstånd 0,54 AE (82 miljoner kilometer). Den skenbara diametern når 17,2 bågsekunder, tillräckligt för att man lätt ska kunna observera ytdetaljer redan i mindre teleskop.



1 Ti 06.00 Mars (mag –1,8, elongation 170°V, fas 100%) på linje med Elnath = Beta Tauri (mag +1,6) och Aldebaran (mag +0,8); Mars 5,3°SV om Elnath och 11,4°NO om Aldebaran. Mars höjd 24,4° i V, solhöjd –16,5°. Lite kuriosa: rymdsonden Pioneer 10 ligger samtidigt på linje med Mars och Elnath, 1,9°NO om planeten och 3,5°SV om stjärnan. Mars befinner sig 0,54 AE (82 miljoner kilometer) från oss medan Pioneer är nästan 240 gånger längre ut med avståndet 131,38 AE (19654 miljoner kilometer).

1 Ti 15 Asteroiden 349 Dembowska (mag +9,8) i opposition i Oxen. Asteroiden befinner sig vid RA 4h26,4m dekl +29°34', vilket är 7,0°OSO om Zeta Persei (mag +2,8) och 7,7°VSV om Hassaleh = Iota Aurigae (mag +2,7). Dembowska var närmast jorden den 28 november klockan 21 med avståndet 1,77 AE (265 miljoner kilometer). T

1 To 15.41 Algol-minimum (i skymningen). Höjd 29,2° i ONO, solhöjd –4,0°.

1 To 16 Månens libration: kratern Boss är gynnsamt att observera enligt Sky & Telescope. T

1 To –– Rymdstationen ISS gör flera förbiflygningar synliga på kvällen fram till den 7 december. Du kan själv beräkna tider för din observationsplats på sajten Heavens Above. Ö



1 To 17.00 Jupiter (mag –2,6, elongation 109°Ö) 7,1°NO om månen; Neptunus (mag +7,9, elongation 103°Ö) 3,7°NNV om månen; asteroiden 3 Juno (mag +9,2, elongation 94°Ö) 9,1°VSV om månen. Neptunus är 6,3°VSV om Jupiter. Månfas 62%, höjd 20,1° i SSO, solhöjd –13,0°. ÖK

1 To 20.26 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 1(J)324. T

1 To 23.00 Asteroiden 6 Hebe (mag +9,8, elongation 115°V) 1,9°N om Zeta Hydrae (mag +3,1) i Vattenormens huvud. Hebes höjd 13,1° i Ö, solhöjd –52,5°. T

2 Fr 00 Månens libration stor i longitud: Mare Crisium är fjärmast månranden. KT

2 Fr 06.00 Kometen 81P/Wild 0,3°S om Theta Virginis (mag +4,4). Kometens höjd 19,5° i SO, solhöjd –16,6°. T

2 Fr 16.18 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen (i skymningen). Månarna: (J)1234. T

2 Fr 17.00 Jupiter (mag –2,6, elongation 108°Ö) 7,8°V om månen. Månfas 72%, höjd 22,5° i SO, solhöjd –13,1°. Ö

2 Fr 17.15 Saturnus: Titan är sydost om planeten, Rhea finns på den västra sidan. T


Asteroiden 324 Bamberga rör sig nära Algol under december. Grundkarta: Starry Night Pro Plus.

2 Fr 18.00 Asteroiden 324 Bamberga (mag +9,3, elongation 155°Ö) 1,0°SO om Algol = Beta Persei (mag +2,1) och 0,7°N om Omega Persei (mag +4,6). Bambergas höjd 45,8° i Ö, solhöjd –20,6°. Bamberga är 2,0° eller närmare Algol på kvällarna mellan den 25 november och 11 december. K

3 Lö 22.05 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 2(J)34. 1 Io är i transit klockan 20.54–23.07 och har skuggpassage 22.11–00.24 (4/12). T

3 Lö 22.30 Månen: Det gyllene handtaget synligt. Jurabergens toppar (vid Regnbågsbukten, Sinus Iridium) belyses av solen så att en lysande halvcirkel syns vid terminatorn. Månfas 82%, höjd 32,7° i SV, solhöjd –51,2°. KT

4 Sö 11 Neptunus (mag +7,9, elongation 100°) är stationär i Vattumannen, rörelsen blir därefter direkt. Planeten befinner sig vid RA 23h34,9m dekl –4°01', vilket är 5,0°ONO om Phi Aquarii (mag +4,2) och 6,5°VSV om Jupiter (mag –2,6, elongation 107°Ö). Se även den 14/12.



4 Sö 17 Merkurius (mag –0,6, elongation 14°Ö, fas 91%) i Skytten, RA 17h45,1m dekl –25°36'.

4 Sö 17.56 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 2(J)134. 1 Io ockulteras klockan 18.05. T




Vecka 49 (5–11 december)




Du behöver ett teleskop för att se månens ockultation av Uranus den 5 december. Tiderna gäller för när halva planeten är gömd bakom månen. Grundkarta: Starry Night Pro Plus.

5 Må 17.57–18.46 Månen ockulterar Uranus (mag +5,7, elongation 152°Ö). Månfas 94%, höjd 29,8°/35,5° i OSO, solhöjd –20,5°/–26,7°. Ockultationens början sker vid månens mörka rand. Stjärnan TYC1224-469-1 (mag +9,6) finns 43–44 bågsekunder N om planeten under och nära ockultationen i tid och är alltså ingen Uranusmåne. De ljusaste månarna har en magnitud på +14. Om du observerar ockultationen och väntar på slutet ett litet obs-tips: 0,9°SSV om månen (klockan 18.00) hittar du Sigma Arietis (mag +5,5). Ytterligare en halv grad S om Sigma ligger två mag +8/+9-stjärnor med 25 bågminuter mellan sig. Mellan dessa stjärnor befinner sig asteroiden 27 Euterpe (mag +9,5, elongation 152°Ö). T

5 Må 23.43 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 34(J)12. T

6 Ti 10 Sheliak = Beta Lyrae i minimum (sekundärt).

6 Ti 17.00 Stjärnhopen Plejaderna (M45) 4,4°NNO (uppe till vänster) om månen; Mars (mag –1,9, elongation 177°V, fas 100%) 19,0°ONO (nere till vänster) om månen. Månfas 98%, höjd 20,3° i Ö, solhöjd –13,3°. Ö

6 Ti 19.35 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 341(J). 2 Europa kommer ut ur en förmörkelse klockan 20.39. T

6 Ti 24 Mars nordligaste deklination, +25°00', i Oxen.

7 On –– 50 år sedan den senaste bemannade månfärden (Apollo 17) startade från Kennedy Space Center. Befälhavaren Gene Cernan är fortfarande den som senast satt sin fot på månytan. De övriga ombord var Ronald Evans (pilot för kommandomodulen) och Harrison Schmitt (pilot för månlandaren). Cernan och Schmitt landade på månen den 11 december 1972 klockan 20.55 och lämnade densamma den 14 december 1972 klockan 23.55 efter sammanlagt tre månpromenader. Läs mer på Wikipedia (eng).

7 On 05.50–06.43 Månen ockulterar 37 Tauri (mag +4,3). Månfas 99%, höjd 12,0°/6,2° i VNV, solhöjd –18,7°/–12,1°. Ockultationens början sker vid månens mörka rand. KT

7 On 11 Venus (mag –3,9, elongation 11°Ö, fas 98%) i Skytten, RA 17h45,0m dekl –24°01'.



7 On 17.00 Mars (mag –1,9, elongation 178°V, fas 100%) 6,1°ONO (till vänster) om månen; Aldebaran (mag +0,8) 7,0°S om månen. Månfas 100%, höjd 17,0° i ONO, solhöjd –13,4°. Ö

7 On 17.15 Saturnus: Titan är längst västligt från planeten, Rhea finns på samma sida men längre inåt. T

8 To 02 Merkurius sydligaste deklination, –25°44', i Skytten.

8 To 05.08 FULLMÅNE i Oxen, RA 4h55,9m dekl +24°50',
ned 09.24, upp 14.31, i söder –. Ö

8 To 05.54–06.45 Fullmånen ockulterar Mars (mag –1,9, elongation 178°Ö, fas 100%)!!! Månfas 100%, höjd 19,9°/13,9° i VNV, solhöjd –18,3°/–12,1°. Att månen ockulterar en planet som samtidigt står i opposition är en ovanlig händelse. Den blir än mer ovanlig om man tar i beaktande att Mars under ockultationens gång själv ockulterar dubbelstjärnan HIP 23032 (mag +9,6), vilket vi därför inte kan se! Före månockultationen står stjärnan strax väster om Mars, efteråt strax öster om densamme. För exakt en månad sedan, den 8 november, kunde man i bland annat USA se fullmånen ockultera planeten Uranus samtidigt som en månförmörkelse inträffade – inte heller det är en händelse av den vanliga typen! ÖKT


Ovanlig händelse den 8 december. Månen ockulterar Mars samma morgon som planeten står i opposition. Tiderna gäller för när halva planeten är gömd bakom månen. Grundkarta: Starry Night Pro Plus.


Då börjar fullmånens ockultation av Mars.


Då slutar fullmånens ockultation av Mars.

8 To 07 Mars (mag –1,9) i opposition i Oxen. Planeten befinner sig vid RA 4h58,5m dekl +24°59', vilket är 9,8°NNO om Aldebaran (mag +0,8) och 7,4°VSV om Elnath = Beta Tauri (mag +1,6). Planeten är närmast jorden den 1 december.


Så här ser planeten Mars ut vid klockslaget för oppositionen. Syrtis Major är framträdande. Grafik: SkySafari 6 Pro.

Mars-oppositioner 2018–2033:

2018 27 juni, Stenbocken, mag –2,8, diameter 24,3", dekl –25°30'.
2020 14 okt, Fiskarna, mag –2,6, diameter 22,3", dekl +5°27'.
2022 8 dec, Oxen, mag –1,9, diameter 17,0", dekl +25°00'. Ockulteras av fullmånen!
2025 16 jan, Tvillingarna, mag –1,4, diameter 14,5", dekl +25°07'. Invid Castor och Pollux.
2027 19 feb, Lejonet, mag –1,2, diameter 13,8", dekl +15°22'. 4° från Regulus, 10° från Jupiter.
2029 25 mars, Jungfrun, mag –1,3, diameter 14,4", dekl +1°04'. 20° från Jupiter och Spica.
2031 4 maj, Vågen, mag –1.8, diameter 16,8", dekl –15°29'. 1,7° från Zubenelgenubi.
2033 28 juni, Skytten, mag –2,5, diameter 21,9", dekl –27°49'. 6° från Nunki.



8 To 16 Månens libration: Mare Australe är gynnsamt att observera enligt Sky & Telescope. T

8 To 17.00 Mars (mag –1,9, elongation 178°Ö, fas 100%) 6,5°V (uppe till höger) om månen; Elnath = Beta Tauri (mag +1,6) 2,9°N (uppe till vänster) om månen. Månfas 100%, höjd 13,0° i ONO, solhöjd –13,4°. Ö

8 To 21.14 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 41(J)32. 3 Ganymedes har skuggpassage klockan 21.38–00.16 9/12. T

9 Fr –– Meteorskuren Monocerotiderna i maximum, ZHR 3 meteorer/timme. En nästan full måne stör en hel del. Radiant RA 6h40m dekl +8° i Enhörningen, 11°V om Betelgeuse. Upp 18.25 (9/12), högst i söder 39° klockan 01.22 (10/12), ned 08.18. Synliga 27 november–17 december. Skurens data är dock något osäkra. Medelhastighet 42 km/s. Ursprung: kometen C/1917 F1 (Mellish). Ö

9 Fr –– Meteorskuren Sigma Hydriderna i maximum, ZHR 7 meteorer/timme. En nästan full måne stör en hel del. Radiant RA 8h28m dekl +2° i Vattenormen, strax väster om Hydrans huvud. Upp 20.53 (9/12), högst i söder 33° klockan 03.09 (10/12), ned 09.25. Synliga 3–20 december. Medelhastighet 58 km/s. Skurens data är något osäkra. Ö

9 Fr 00.00 Rigel (mag +0,2) i Orion står högst i söder vid midnatt. Höjd 23,2°, solhöjd –54,1°. Ö


Kometen 81P/Wild rör sig mestadels i Jungfrun under december. Grundkarta: Starry Night Pro Plus.

9 Fr 06.00 Kometen 81P/Wild 3,7°NNO om Spica (mag +1,0). Kometens höjd 18,4° i SO, solhöjd –17,7°. T

9 Fr 17.05 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 4(J)123. Stjärnan HIP118199 (mag +8,9) befinner sig mellan 4 Callisto och Jupiter. T

9 Fr 20.00 Månen vid Tvillingarnas fötter; stjärnhopen M35 (mag +5,5) 4,5°VSV (till höger) om månen. Månfas 97%, höjd 29,2° i Ö, solhöjd –36,4°. ÖK

9 Fr 23.59 Capella (mag +0,1) i Kusken står högst i söder vid midnatt. Höjd 77,4°, solhöjd –54,2°. Ö

10 Lö 00.54 Månens nordligaste deklination, +26°58' i Tvillingarna, månfas 97%, höjd 58,1° i S, solhöjd –52,4°.

10 Lö 06.08 Algol-minimum. Höjd 19,7° i NV, solhöjd –16,9°. Ö



10 Lö 20.00 Tvillingstjärnorna Castor och Pollux bildar triangel med månen; Castor (mag +1,6) 6,5°NNO om månen och Pollux (mag +1,2) 6,0°ONO (till vänster) om månen. Månfas 93%, höjd 22,4° i ONO, solhöjd –36,4°. Ö

10 Lö 22.53 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 42(J)3. 1 Io är i transit klockan 22.48–(01.01 11/12) och har skuggpassage 00.08 11/12–(02.19). T


Kometen C/2022 E3 (ZTF) under december. Grundkarta: Starry Night Pro Plus.

11 Sö 17.00 Kometen C/2022 E3 (ZTF) 0,8°Ö om Delta Coronae Borealis (mag +4,6). Kometens höjd 17,9° i VNV, solhöjd –13,5°. Kometen står högre upp på himlen på morgonen. T

11 Sö 17.15 Saturnus: Titan är NNO om planeten, Rhea hittas i VSV. T

11 Sö 18.44 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 42(J)13. T

11 Sö 19.06 NASA:s Artemis I (rymdskepp Orion) beräknas vara tillbaka på jorden efter sin jungfrufärd bort till månen. Läs mer om Artemis I på Wikipedia (eng).




Vecka 50 (12–18 december)



12 Må 00.24–00.58 Månen ockulterar Piautos = Lambda Cancri (mag +5,9). Månfas 87%, höjd 46,7°/49,8° i SO, solhöjd –53,9°/–52,4°. Ockultationens slut sker vid månens mörka rand.

12 Må 01.28 Månen i apogeum (fjärmast jorden), avstånd 405 868 kilometer (geocentriskt).

12 Må 18.00 Asteroiden 324 Bamberga (mag +9,6, elongation 148°Ö) 0,3°OSO om Rho Persei (mag +3,3). Bambergas höjd 50,5° i Ö, solhöjd –21,0°. KT

12 Må 19.00 Psi2 (mag +4,4) och Psi3 Aquarii (mag +5,0) pekar nästan rakt ner mot asteroiden 3 Juno (mag +9,3, elongation 87°Ö), Juno är 1,4°SSO om Psi3. K

12 Må 22 Sheliak = Beta Lyrae i minimum (primärt). Ö

12 Må 22 Månens libration stor i latitud: södra polarområdet är bra synligt. KT

12 Må 22.00 Stjärnhopen Praesepe/Bikupan (M44) 6,3°VSV (till höger) om månen. Månfas 81%, höjd 21,2° i Ö, solhöjd –49,6°. ÖK

13 Ti 02.57 Algol-minimum. Höjd 39,1° i VNV, solhöjd –41,5°. Ö

13 Ti 07 Venus sydligaste deklination, –24°13', i Skytten.

13 Ti 17 Mars: Syrtis Major är synlig på kvällarna fram till nyår. T

13 Ti 20.23 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 314(J). 2 Europa ockulteras klockan 18.01–20.36 och är förmörkad 20.47–23.17. T



13 Ti 22.00 Regulus (mag +1,3) 6,7°SSO (nedanför) om månen. Månfas 73%, höjd 12,3° i ONO, solhöjd –49,6°. Ö

14 On 00.01 Krabbnebulosan (M1, mag +9) i Oxen står högst i söder vid midnatt. Höjd 53,4°, solhöjd –54,6°. KT

14 On 00.01 Orionnebulosan (M42, mag +5) står högst i söder vid midnatt. Höjd 26,0°, solhöjd –54,5°. ÖK

14 On 14 Meteorskuren Geminiderna i maximum, ZHR 150 meteorer/timme – den rikaste skuren har blivit allt mer aktiv under det senaste åren. En avtagande men fortfarande knubbig måne i Lejonet (belyst drygt 60%) stör tyvärr en del. Maximat har varierat i tid de senaste decennierna motsvarande 13/12 klockan 22 till 14/12 klockan 19 men aktiviteten är vanligen på topp under helt dygn. De ljusaste stjärnfallen brukar synas alldeles efter maximum. Radiant RA 7h28m dekl +33° (knappt 2°NV om Castor i Tvillingarna). Cirkumpolär radiant – höjd 15° i NO klockan 18.00 (14/12), högst i söder 64° klockan 01.50 (15/12), höjd 42° i V klockan 06.00. Synliga 4–20 december. Ganska långsamma meteorer (medelhastighet 35 km/s). Ursprung: den intressanta asteroiden/stenkometen 3200 Phaethon, som passerade perihelium endast 0,14 AE (21 miljoner kilometer) från solen den 15 maj i år. Ö

14 On 16.15 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen (i skymningen). Månarna: 32(J)14. T

14 On 17.15 Saturnus: Titan är längst östligt från planeten, Rhea finns på samma sida men längre inåt. T

14 On 18 Neptunus (mag +7,9) i kvadratur i Vattumannen, 90°Ö om solen. Planeten befinner sig vid 23h35,0m dekl –4°00', vilket är 5,3°ONO om Phi Aquarii (mag +4,2) och 6,7°VSV om Jupiter (mag –2,5, elongation 97°Ö).

14 On 22.00 Regulus (mag +1,3) 7,7°V (uppe till höger) om månen. Månfas 64%, höjd 3,1° i ONO, solhöjd –49,6°. Ö

14 On 22.36 Asteroiden 41834 2000 WL58 (mag +18,7) ockulterar Tianguan = Zeta Tauri (mag +3,0) sett från en smal zon i Götaland från strax norr om Gamleby, söder om Jönköping till norr om Åsa. Bland annat södra Östergötland (Sankt Anna, Valdemarsvik, Åtvidaberg), Jönköping och Göteborg ligger inom felmarginalen. Asteroidens diameter är bara cirka 3 kilometer och ockultationen varar mindre än en sekund. Mer information hittar du hos Steve Preston och karta hos Breit Ideas Observatory. Ö

15 To 02.00 Månen är mitt i galaxgruppen med M95 (mag +11), M96 (mag +10,5), M105 (mag +11) och NGC 3384 (mag +10), men ingen ockultation sker. Månfas 62%, höjd 31,8° i OSO, solhöjd –47,8°. ÖT

15 To 07.37 Altair (mag +0,8) i Örnen dyker upp i gryningen omkring detta datum. Höjd 3,2° i ONO, solhöjd –7,0°. Altair syns fortfarande även på kvällen där den går ned klockan 21.13. ÖK

15 To 15.00.51 Årets tidigaste solnedgång. Sker vid exakt samma tid även den 16 december. Vid vintersolståndet den 21 december går solen ned 1 minut och 19 sekunder senare. Årets senaste soluppgång sker inte förrän den 28 december. Ö

15 To 16 Kometen 81P/Wild i perihelium, 1,60 AE (239 miljoner kilometer). Kometen kommer närmast jorden först den 18 maj 2023.

15 To 22.02 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 1(J)24. 3 Ganymedes är i transit klockan 20.05–23.00. T

15 To 23 Månens libration: kratern Andersson är gynnsamt att observera enligt Sky & Telescope. Kratern är uppkallad efter den svenska astronomen Leif E Andersson. Läs mer på Wikipedia. T

15 To 23.46 Algol-minimum. Höjd 62,0° i VSV, solhöjd –54,7°. Ö

16 Fr –– Meteorskuren Coma Bereniciderna i maximum, ZHR 3 meteorer/timme. Radiant RA 11h40m +18° (norr om Denebola i Lejonet), kommer upp innan klockan 22 och kulminerar i söder strax före klockan 06. En halvmåne i gränstrakten mellan Lejonet och Jungfrun kan störa lite. Synliga 12–23 december. Snabba meteorer (medelhastighet 65 km/s). Ursprung: okänt. Ö



16 Fr 09.56 SISTA KVARTERET i Jungfrun, RA 11h43,8m dekl +5°01',
i söder 05.54 (höjd 37°), ned 12.38, upp –. Ö

16 Fr 17.54 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: (J)1234. T

17 Lö 17.00 Kometen C/2022 E3 (ZTF) 0,9°V om Epsilon Coronae Borealis (mag +4,1). Kometens höjd 15,9° i VNV, solhöjd –13,4°. Kometen står högre upp på himlen på morgonen. T

17 Lö 23.41 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 21(J)34. T



18 Sö 06.00 Spica (mag +1,0) 7,0°SO om månen. Månfas 32%, höjd 23,8° i SSO, solhöjd –18,7°. Ö

18 Sö –– Rymdstationen ISS gör flera förbiflygningar synliga på morgonen fram till den 3 januari 2023. Du kan själv beräkna tider för din observationsplats på sajten Heavens Above. Ö

18 Sö 08 Månens libration: Mare Orientale är gynnsamt att observera enligt Sky & Telescope. T

18 Sö 13.30 Solen i Skytten, RA 17h45,0m dekl –23°24'.

18 Sö 17.15 Saturnus: Titan är sydost om planeten, Rhea hittas på den östra sidan. T

18 Sö 17.30 Asteroiden 4 Vesta (mag +8,0, elongation 72°Ö) passerar mellan Tau Aquarii (mag +4,0) och Skat = Delta Aquarii (mag +3,2); 1,0°SSO om Tau och 1,5°NNV om Delta. Vestas höjd 16,7° i S, solhöjd –17,1°. K

18 Sö 19.33 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 2(J)134. T

18 Sö 20.35 Algol-minimum. Höjd 71,3° i SSO, solhöjd –40,6°. Ö




Vecka 51 (19–25 december)



19 Må 00.01 Betelgeuse (mag +0,4) i Orion står högst i söder vid midnatt. Höjd 38,8°, solhöjd –54,8°. Ö

19 Må 03.30 Månens libration stor i longitud: Grimaldi är fjärmast från månranden. KT

19 Må 06.00 Spica (mag +1,0) 7,6°V om månen; kometen 81P/Wild 1,6°N om månen. Månfas 22%, höjd 15,5° i SSO, solhöjd –18,8°. Ö

19 Må 08.02 Rymdstationen ISS passerar framför månen i delar av Östergötland, inklusive Norrköping, Linköping och Söderköping. Månfas 21%, höjd 19,2° i S, solhöjd –4,7° (Norrköping). Eftersom banelement för ISS är färskvara så kontrollera själv tider för din observationsplats på sajten ISS Transit Finder strax innan det är dags. T

19 Må 09 Sheliak = Beta Lyrae i minimum (sekundärt).

20 Ti –– Meteorskuren December-Leonis Minoriderna i maximum, ZHR 5 meteorer/timme. Månen stör inget (ny den 23:e). Radiant i Lilla Lejonet vid RA 10h44m dekl +30°, går upp en kvart före klockan 18 och står som högst i söder en kvart före klockan 05. Synliga 5 december–4 februari. Snabba meteorer (medelhastighet 64 km/s). Ursprung: okänt. Ö

20 Ti 16.05 Arcturus (mag –0,1) i Björnvaktaren försvinner i skymningen omkring detta datum. Höjd 3,0° i VNV, solhöjd –7,0°. Arcturus syns dock senare igen – den går upp klockan 23.50. ÖK

20 Ti 21.11 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 31(J)4. 2 Europa ockulteras klockan 20.38–23.14 och förmörkas 23.26–(01.56 21/12). T



21 On 16 Merkurius är längst östligt från solen, elongation 20°08'. Tyvärr ingen bara apparition av planeten på grund av dess sydliga läge. Som bäst når den höjden 2,2° i SV när solhöjden är –7,0° på annandagen den 26 december. Ett tips: ta hjälp av Venus som guide en stund efter solnedgången mellan den 23 och 31 december. Då bör Merkurius gå att hitta med hjälp av kikare (se även den 25/12 och 29/12). OBS! Se till att solen verkligen har gått ned innan du sveper med kikare!

21 On 17.03 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 32(J)14. 1 Io har skuggpassage fram till klockan 17.13. T

21 On 17.25 Algol-minimum. Höjd 51,9° i Ö, solhöjd –16,3°. Ö

21 On 22.48 Vintersolståndet. Solen når sin sydligaste position bland stjärnorna, deklination –23°26’ i Skytten. Årets kortaste dag: I Norrköping går solen upp denna dag klockan 08.44.22 och ned 15.02.10, sammanlagt är den uppe 6 timmar 17 minuter 48 sekunder. Årets längsta natt: 21–22 december är 17 timmar 42 minuter 42 sekunder lång räknat från solnedgång till soluppgång.

22 To 01 Jupiter (mag –2,4) i kvadratur i Fiskarna, 90°Ö om solen. Planeten befinner sig vid 0h02,6m dekl –1°10', vilket är 5,7°OSO om Lambda Piscium (mag +4,5) i asterismen Armbandet (eng. Circlet) och 7,6°ONO om Neptunus (mag +7,9, elongation 83°Ö).

22 To 22.50 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 143(J)2. T

22 To 23 Meteorskuren Ursiderna i maximum, ZHR 10+ meteorer/timme, men har vid några tillfällen överraskat med upp till 50. Jenniskens har beräknat att jorden möter ett stoftspår den 22/12 omkring klockan 11.21 med ett möjligt ZHR på 28 meteorer/timme. Sato har i sin tur fått korn på ett stoftspår som kometen avgav år 843 och som vi möter klockan 15.22. Båda dessa tider inträffar tyvärr när det är ljust hos oss. Nymånen den 23:e borgar i vilket fall som helst för goda förutsättningar. Cirkumpolär radiant vid RA 14h28m dekl +76° (2°NV om Kochab i Lilla Björnen) – höjd 46° klockan 18.00 22/12, 49° klockan 00.00 den 23/12, och 69° kl 06.00. Synliga 17–26 december. Ganska långsamma meteorer (medelhastighet 33 km/s). Ursprung: kometen 8P/Tuttle med omloppsperioden 13,6 år. Passerade perihelium den 27 augusti i fjol. Ö

23 Fr –– 350 år sedan Giovanni Cassini upptäckte Saturnusmånen Rhea. Läs mer om Rhea på Wikipedia (eng).

23 Fr 00.00 Stjärnhopen M35 (mag +5,5) i Tvillingarna står högst i söder vid midnatt. Höjd 55,7°, solhöjd –54,8°. ÖK

23 Fr 11.17 NYMÅNE i Skytten, RA 18h07,3m dekl –28°19',
upp 09.43, i söder 11.56 (höjd 3°), ned 14.07.

23 Fr 13.20 Månens sydligaste deklination, –28°21' i Skytten, månfas 0%, höjd 1,4° i SSV, solhöjd 6,1°.

23 Fr 17.00 Kometen C/2022 E3 (ZTF) 1,1°Ö om variabeln R Coronae Borealis (mag +6 i slutet av november). Kometens höjd 14,4° i VNV, solhöjd –13,1°. Kometen står högre upp på himlen på morgonen. T

23 Fr 17.15 Saturnus: Titan är längst västligt från planeten medan Rhea är på den motsatta östra sidan. Iapetus har nu kommit tillbaka på den västra sidan där den är som ljusast, du hittar den strax under Saturnusringarna. T


Kometen C/2020 V2 (ZTF) under december. Grundkarta: Starry Night Pro Plus.

23 Fr 18.00 Kometen C/2020 V2 (ZTF) 3,7° från Polaris (Polstjärnan, mag +2,0). Kometens höjd 59,0° i N, solhöjd –20,5°. Kometen är mindre än 5,0° från Polaris under kvällarna mellan den 19 och 26 december. T

23 Fr 18.42 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 4(J)123. 2 Europa är norr om 3 Ganymedes. Stjärnan USNO J0001591-011346 (mag +12,4) kommer fram bakom Jupiter från en ockultation klockan 18.21. T

23 Fr 22.30 Asteroiden 6 Hebe (mag +9,4, elongation 138°V) 3,1°NO om Ashlesha = Epsilon Hydrae (mag +3,4) i Vattenormens huvud. Hebes höjd 21,5° i OSO, solhöjd –51,8°. K

24 Lö 06.00 Kometen 81P/Wild 1,0°SV om Kang = Kappa Virginis (mag +4,2). Kometens höjd 16,4° i SSO, solhöjd –19,1°. T

24 Lö 09.27 Månen i perigeum (närmast jorden), avstånd 358 272 kilometer (geocentriskt). I Norrköping är månen som störst den 24/12 klockan 13.02 (månfas 2%, höjd 3,5° i S, solhöjd 6,8°) med diametern 33,39 bågminuter.




24 Lö 16.30 Mars (mag –1,5, elongation 158°Ö, fas 99%) 8,2°N om Aldebaran. Mars höjd 22,6° i Ö, solhöjd –9,6°. Detta är den andra gången av tre de båda möts under innevarande Mars-säsong – förra gången var i början av september och nästa blir i månadsskiftet januari–februari nästa år. Ö

25 Sö 15.38 Venus (mag –3,9, elongation 16°Ö, fas 97%) dyker upp som aftonstjärna i skymningen omkring detta datum. Höjd 2,1° i SV, solhöjd –4,0°. Obs-utmaning: Venus är 15,6°V om månen och Merkurius (mag –0,4, elongation 19°Ö, fas 46%) 12,2°V om månen; Merkurius är 3,3°ONO om Venus. Månfas 7%, höjd 4,5° i SSV, solhöjd –4,0°. Höjd för Merkurius 4,1° och Venus 2,1°. Planeterna är mindre än 5,0° från varandra mellan den 23 och 31 december. Se även 21/12 och 29/12. ÖK

25 Sö 16 Månens libration stor i latitud: norra polarområdet är bra synligt. KT

25 Sö 20 Sheliak = Beta Lyrae i minimum (primärt). Ö

25 Sö 20.21 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 42(J)13. T




Vecka 52 (26–31 december)



26 Må 04 Venus i aphelium, 0,73 AE (109 miljoner kilometer) från solen.

26 Må 11 Mars norra halvklot har vårdagjämning medan det södra dito har höstdagjämning.



26 Må 16.13 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen (i skymningen). Månarna: 41(J)2. 3 Ganymedes ockulteras fram till klockan 16.55 och förmörkas sedan från 19.34.T

26 Må 17.00 Saturnus (mag +0,8, elongation 47°Ö) 5,0°N om månen. Månfas 15%, höjd 7,9° i SSV, solhöjd –12,9°. Ö



27 Ti 17.00 Saturnus (mag +0,8, elongation 46°Ö) 12,9°V om månen; asteroiden 4 Vesta (mag +8,1, elongation 67°Ö) 7,7°ONO om månen. Månfas 24%, höjd 15,6° i SSV, solhöjd –12,8°. ÖK

27 Ti 17.15 Saturnus: Titan finns NNO om planeten, Rhea på den östra sidan och Iapetus lite längre ut på den västra sidan. T

27 Ti 22.00 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 431(J)2. T

28 On 06.00 Kometen 81P/Wild 1,6°NNO om Khambalia = Lambda Virginis (mag +4,5). Kometens höjd 15,9° i SSO, solhöjd –19,3°. T

28 On 08.46.10 Årets senaste soluppgång. Vid vintersolståndet den 21 december går solen upp 1 minut och 48 sekunder tidigare. Årets tidigaste solnedgång inträffar den 15 och 16 december. Ö

28 On 17.00 Saturnus (mag +0,8, elongation 45°Ö) 1,3°NNV om Nashira = Gamma Capricorni (mag +3,7). Saturnus höjd 12,5° i SSV, solhöjd –12,7°. Ö

28 On 17.52 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: 432(J)1. 1 Io är i transit klockan 15.37–17.50 och har skuggpassage 16.58–19.09. Stjärnan TYC4663-758-1 (mag +10,4) befinner sig mellan 4 Callisto och 3 Ganymedes och passerar endast 8 bågsekunder från den sistnämnda klockan 21.10. T

28 On 18.00 Jupiter (mag –2,4, elongation 84°Ö) 11,9°NO om månen; Neptunus (mag +7,9, elongation 76°Ö) 5,0°NNO om månen; asteroiden 3 Juno (mag +9,5, elongation 76°Ö) 4,3°Ö om månen. Neptunus är 7,7°VSV om Jupiter. Månfas 35%, höjd 21,5° i SSV, solhöjd –20,1°. ÖK

29 To 04 Merkurius (mag +0,2, elongation 17°Ö, fas 30%) är stationär i Skytten, rörelsen blir därefter retrograd. Planeten befinner sig vid RA 19h45,1m dekl –21°16'.

29 To 15.30 Obs-utmaning i tidiga skymningen: Merkurius (mag +0,4, elongation 17°Ö, fas 27%) 1,5°NNV om Venus (mag –3,9, elongation 17°Ö, fas 96%). Venus höjd 3,8° SSV, solhöjd –2,8°. Svårobserverat på grund av den ljusa himlen och låg höjd. OBS! Se till att solen verkligen har gått ned innan du sveper med kikare! Planeterna är mindre än 5,0° från varandra mellan den 23 och 31 december. ÖK



29 To 18.00 Jupiter (mag –2,4, elongation 83°Ö) 3,5°VNV om månen. Månfas 46%, höjd 29,0° i S, solhöjd –20,0°. Ö

29 To 22.30 Asteroiden 6 Hebe (mag +9,3, elongation 144°V) 3,0°SV om Acubens = Alfa Cancri (mag +4,2) och 2,4°S om stjärnhopen M67 (mag +7,5). Hebes höjd 25,2° i OSO, solhöjd –51,3°. Hebe är närmast M67 den 4 januari 2023 (1,9°).

29 To 23.59 Vega (mag 0,0) i Lyran står lägst i norr vid midnatt. Höjd 7,4°, solhöjd –54,6°. Ö

30 Fr 02.21 FÖRSTA KVARTERET i Valfisken, RA 0h33,4m dekl –0°07',
upp 11.54, i söder 18.25 (höjd 35°), ned –. Ö

30 Fr 07.52 Algol-minimum (i gryningen). Höjd 9,9° i N, solhöjd –6,1°.

30 Fr (11.54) Månen: Lunar X syns (börjar egentligen klockan 11.27 enligt Beggarly på Cloudy Nights, men månen går inte upp förrän 11.54). Solljus och skuggor på väggarna på kratrarna Blanchinus, La Caille och Purbach gör att det bildas ett lysande X vid terminatorn. Månfas 55%, höjd 0° i Ö (månuppgång), solhöjd 8,3°. T

30 Fr 15 Månens libration stor i longitud: Mare Crisium är fjärmast månranden. KT

30 Fr 17.15 Saturnus: Titan är längst östligt från planeten, Rhea och Iapetus finns på den motsatta västra sidan på 0,4 respektive 1,6 Titan-avstånd. T

30 Fr 18.00 Jupiter (mag –2,4, elongation 82°Ö) 16,2°VSV om månen. Månfas 57%, höjd 35,1° i S, solhöjd –19,9°. Ö

30 fr 19.31 Jupiter: Stora röda fläcken på centralmeridianen. Månarna: (J)132. 4 Callisto står alldeles söder om planeten och är den som närmast vid södra polen klockan 20.18. T

31 Lö 00.00 Julgranshopen (NGC 2264, mag +4) i Enhörningen står högst i söder vid midnatt. Höjd 41,0°, solhöjd –54,5°. ÖK



1 Sö 00.00 Vid tolvslaget: En 69%-ig måne i Väduren gör oss sällskap vid nyåret i år, den står 19° över horisonten i väster. Mars (mag –1,2) strålar röd och fin i Oxen 8,3°NNV om Aldebaran, medan Jupiter (mag –2,4) i Fiskarna gick ned under horisonten redan klockan 23.20. Kanske något tidigt stjärnfall från Quadrantiderna kan dyka upp som hastigast med riktning från norra Björnvaktaren, synlig i nordost. Sirius (mag –1,5), himlens ljusaste stjärna, blinkar traditionsenligt rakt i söder tillsammans med övriga vinterstjärnbilder som Orion, Tvillingarna och Oxen. En vacker vy som både räcker och blir över. Gott nytt år!

1 Sö 00.00 Sirius (mag –1,5) i Stora Hunden står högst i söder vid midnatt. Höjd 14,7°, solhöjd –54,5°. Ö



Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i normaltid (vintertid).
Program som använts för beräkningarna i kalendern: Starry Night Pro Plus, MICA, SkySafari Pro, The SkyX Serious Astronomer/Pro.
Källor: Sky & Telescope, AAVSO, IMO, IAU Catalog of Star Names med flera.
Denna sida publicerades den 28 november 2022 och uppdaterades senast den 1 december 2022.



På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guiden
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Ladda ner Astrokalender 2022

Hitta rätt direkt
1–4 dec | 5–11 dec | 12–18 dec | 19–25 dec | 26–31 dec

Månadens höjdare
Mars närmast jorden (1) | Bamberga vid Algol (2) | Månen ockulterar Uranus (5)
Fullmånen ockulterar Mars!!! (8) | Mars i opposition (8) | 81P/Wild vid Spica (9)
Geminiderna i maximum (14) | Mag +19-asteroid ockulterar Zeta Tauri (14)
Vintersolståndet (21) | Ursiderna i maximum (22) | C/2020 V2 (ZTF) vid Polstjärnan (23)

Redigera