Fredag 29 maj 2020
Vi finns här: www.nak.se

På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guiden
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Ljusa asteroider 2020 | Ljusa kometer 2020



Ljusa asteroider 2020

av Sven Mårdh och André Franke (grafik)


Asteroider av magnitud +9,0 eller ljusare vid oppositionen:
4 Vesta i opposition den 12 november 2019 i Valfisken, mag +6,5.
5 Astraea i opposition den 21 januari i Kräftan, mag +8,9.
7 Iris i opposition den 28 juni i Skytten, mag +8,8.
Dvärgplaneten 1 Ceres i opposition den 28 augusti i Vattumannen, mag +7,7.
8 Flora i opposition den 1 november i Valfisken, mag +8,0.
15 Eunomia i opposition den 21 januari 2021 i Kräftan, mag +8,5.
4 Vesta i opposition den 4 mars 2021 i Lejonet, mag +6,0.



4 Vesta




Vesta stod i opposition den 12 november 2019 klockan 10 i Valfisken, då den nådde magnitud +6,5. Närmaste jordavståndet nåddes den 10 november 2019 klockan 06 (1,56 AE eller 234 miljoner kilometer). I början av 2020 är den av magnitud +7,4, men blir sakta ljussvagare. Magnituden är +7,9 den 1 februari, +8,2 den 1 mars, +8,4 den 1 april och +8,5 den 1 maj. Vesta genomlöper stjärnbilderna Valfisken (–17 januari), Väduren (17 januari–28 februari) och Oxen (28 februari–29 maj). Asteroiden står i konjunktion med solen den 5 juli, men är åter bra synlig senare under hösten (se nedan).

Vesta passerar nära:
9 januari 20.00 0,5°SO om My Ceti (mag +4,3). Mag +7,6, elongation 113°Ö.
11 februari 23.02 Ockulterar HIP 14439 (mag +5,6) i Väduren sett från Götaland. Mag +8,1, elongation 86°Ö.
1 mars 20.00 2,6°NNV om 5 Tauri (mag +4,1). Mag +8,3, elongation 72°Ö.
11 mars 20.00 2 bågminuter S om HIP 17058 (mag +6,2) i Oxen. Mag +8,3, elongation 65°Ö.
9 april 22.00 vid Hinds variabla nebulosa, 6 bågminuter OSO om T Tauri. Mag +8,4, elongation 47°Ö.
13 april 22.00 0,7°N om Ain = Epsilon Tauri (mag +3,5) i Hyaderna. Mag +8,5, elongation 45°Ö.

Fakta om Vesta:
Upptäckt: 29 mars 1807 av Heinrich Wilhelm Olbers. Namnet: Från eldens gudinna i den romerska mytologin. Storlek: 573 x 557 x 446 kilometer. Medelavstånd från solen: 2,36 AE (353 miljoner kilometer). Omloppstid runt solen: 3,63 år. Rotationstid: 5,3 timmar. Övrigt: Tros innehålla nästan 1/10 av hela asteroidbältets massa. Nasas rymdsond Dawn gick in i omloppsbana kring Vesta 16 juli 2011–5 september 2012. Närbilder visar en kropp full med kratrar, stenblock och fåror. Vid den södra polen finns den enorma kratern Rheasilvia med diametern 500 kilometer. Den bildades troligen för 1–2 miljarder år sedan genom en kollision med en mindre himlakropp varvid Vesta förlorade en procent av sin massa. Man har funnit tusentals små asteroider med samma komposition som Vesta och dessa tros vara resterna av kollisionen, liksom flera meteoriter som slagit ner på jorden. Centralberget i Rheasilvia är hela 23 kilometer högt och troligen solsystemets högsta bergstopp.

Fakta från Wikipedia (öppnas i nytt fönster): Svenska | Engelska | Tyska.

Åter till toppen



5 Astraea



Astraea står i opposition den 21 januari klockan 08, då den når magnitud +8,9 och befinner sig i stjärnbilden Kräftan vid RA 8h08,3m dekl +16°26' . Närmaste avståndet till jorden nås den 24 januari klockan 21 (1,12 AE eller 167 miljoner kilometer). Magnituden är den 1 januari +9,6, 1 februari +9,3 och 1 mars +10,0. Astraea genomlöper stjärnbilderna Kräftan (–3 februari) och Tvillingarna (3 februari–31 mars).

Astraea passerar nära:
18 januari 20.00 1,6°SSV om Tegmine = Zeta Cancri (mag +5,2). Mag +9,0, elongation 177°V.
28 januari 20.00 6 bågminuter V om 3 Cancri (mag +5,6). Mag +9,2, elongation 171°Ö.
13 februari 19.00 0,7°NO om 81 Geminorum (mag +4,9). Mag +9,6, elongation 151°Ö.

Fakta om Astraea:
Upptäckt: 8 december 1845 av Karl Ludwig Hencke. Namnet: Astraea är latin för grekiskans Astraia "stjärnjungfrun". I den grekiska mytologin var hon dotter till Eos och Astraios. När människornas ondska tilltog i slutet av guldåldern var Astraia den sista odödliga som lämnade jorden. Hon uppsteg till himlen där hon blev stjärnbilden Jungfrun. Storlek: 167 x 123 x 82 kilometer. Medelavstånd från solen: 2,57 AE (385 miljoner kilometer). Omloppstid runt solen: 4,13 år. Rotationstid: 16,8 timmar. Övrigt: Upptäcktes 38 år efter "de fyra första", det vill säga Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Har bland annat observerats med hjälp av radar i Arecibo.

Fakta från Wikipedia (öppnas i nytt fönster): Svenska | Engelska | Tyska.

Åter till toppen



7 Iris




Iris står i opposition den 28 juni klockan 04, då den når magnitud +8,8 och befinner sig i stjärnbilden Skytten vid RA 18h29,2m dekl –20°38' . Närmaste avståndet till jorden nås den 5 juli klockan 22 (1,61 AE eller 241 miljoner kilometer). Magnituden är den 1 juni +9,7, 1 juli +9,0 och 1 augusti +9,6. Iris befinner sig inom stjärnbilden Skyttens gränser en stor del av året: från 11 februari till 9 december. Tyvärr innebär det att den alltid står lågt på vår himmel; oppositionen inträffar dessutom när sommarhimlen är som ljusast. Bästa observationsplatsen i Sverige är därför sydligaste Götaland.

Iris passerar nära:
25 juni 01.00 1,6°S om öppna stjärnhopen M25. Mag +8,9, elongation 175°V.
1 juli 01.00 7,5 bågminuter VSV om 21 Sagittarii (mag +4,8). Mag +8,9, elongation 176°Ö.
7 juli 00.00 1,9°S om Skyttens stjärnmoln (M24). Mag +9,0, elongation 169°Ö.
10 juli 00.00 1 bågminut VSV om 16 Sagittarii (mag +5,9). Mag +9,1, elongation 165°Ö.
11 juli 00.00 0,7°N om My Sagittarii (mag +3,8). Mag +9,1, elongation 164°Ö.
23 juli 00.00 2,8°N om Trifidnebulosan (M20). Mag +9,4, elongation 150°Ö.
1 augusti 23.00 1,0°S om öppna stjärnhopen M23. Mag +9,5, elongation 139°Ö.

Fakta om Iris:
Upptäckt: 13 augusti 1847 av John Russell Hind. Namnet: Efter regnbågsgudinnan i den grekiska mytologin. Storlek: 268 x 234 x 180 kilometer. Medelavstånd från solen: 2,38 AE (357 miljoner kilometer). Omloppstid runt solen: 3,68 år. Rotationstid: 7,1 timmar. Övrigt: Fjärde ljusaste objektet i asteroidbältet efter Vesta, Ceres och Pallas. Ytan är som helhet ljus till färgen (albedon ligger på 0,28) med ett än ljusare område på norra hemisfären. Har observerats med VLT:s SPHERE-instrument som bland annat visat på åtta kratrar. Kan komma så nära Mars som 0,4 AE, vilket händer nästa gång i november 2054.

Fakta från Wikipedia (öppnas i nytt fönster): Svenska | Engelska | Tyska.

Åter till toppen



Dvärgplaneten 1 Ceres




Dvärgplaneten Ceres står i opposition den 28 augusti klockan 14, då den når magnitud +7,7 och befinner sig i stjärnbilden Vattumannen vid RA 22h54,2m dekl –23°41' . Närmaste avståndet till jorden nås den 27 augusti klockan 22 (2,00 AE eller 299 miljoner kilometer). Magnituden är den 1 augusti +8,1, 1 september +7,7, 1 oktober +8,2, 1 november +8,7, 1 december +9,0 och 1 januari 2021 +9,2. Ceres genomlöper stjärnbilderna Vattumannen (8 april–11 september), Södra Fisken (11 september–15 oktober) och åter Vattumannen (15 oktober–). Deklinationen är som sydligast den 27 september med –25°14'.

Ceres passerar nära:
5 augusti 02.00 6 bågminuter Ö om 88 Aquarii (mag +3,7). Mag +8,0, elongation 149°V.
10 augusti 02.00 1,0°NV om 89 Aquarii (mag +4,7). Mag +7,9, elongation 154°V.
16 augusti 02.00 1,5°NNV om 86 Aquarii (mag +4,5). Mag +7,8, elongation 159°V.
15 september 00.00 2,1°NNV om Epsilon Piscis Austrini (mag +4,2). Mag +7,9, elongation 155°Ö.
14 oktober 22.00 11 bågminuter SV om 49 Aquarii (mag +5,5). Mag +8,4, elongation 126°Ö.
11 november 19.00 1,5°SO om 47 Aquarii (mag +5,1). Mag +8,8, elongation 100°Ö.
21 november 18.00 0,8°SO om Helixnebulosan (NGC 7293). Mag +8,9, elongation 92°Ö.
26 november 18.00 11 bågminuter SSO om Ypsilon Aquarii (mag +5,2). Mag +9,0, elongation 88°Ö.
9 december 17.00 passerar mellan 66 Aquarii (mag +4,7) och 68 Aquarii (mag +5,2). Mag +9,1, elongation 78°Ö.
23 december 17.00 1,6°SO om Skat = Delta Aquarii (mag +3,2). Mag +9,2, elongation 68°Ö.

Fakta om Ceres:
Upptäckt: 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi. Namnet: Från den romerska gudinnan av växter och moderlig kärlek. Storlek: 964 x 964 x 892 kilometer. Medelavstånd från solen: 2,77 AE (414 miljoner kilometer). Omloppstid runt solen: 4,60 år. Rotationstid: 9,1 timmar. Övrigt: Har nästan 1/3 av asteroidbältets sammanlagda massa, som i sin tur faktiskt har mindre än fyra procent av vår månes massa. Ceres är likt en planet rund till formen. Rymdsonden Dawn var aktiv i omloppsbana kring Ceres från 6 mars 2015 fram till 1 november 2018 då bränslet tog slut. Dawn kunde bland annat ta närbilder på flera ljusa fläckar bestående av salter och is samt den stora isvulkanen Ahuna Mons.

Fakta från Wikipedia (öppnas i nytt fönster): Svenska | Engelska | Tyska.

Åter till toppen



8 Flora




Flora står i en mycket gynnsam opposition den 1 november klockan 08, då den når magnitud +8,0 och befinner sig i stjärnbilden Valfisken vid RA 2h42,7m dekl +3°15'. Närmaste jordavståndet nås den 31 oktober klockan 00 (0,88 AE eller 131 miljoner kilometer). Magnituden är den 1 september +9,5, 1 oktober +8,8, 1 november +8,0, 1 december +8,8 och 1 januari 2021 +9,6. Flora befinner sig inom stjärnbilden Valfiskens gränser från 28 juli till 19 januari 2021.

Flora passerar nära:
9 oktober 0.00 0,9°NV om Menkar = Alfa Ceti (mag +2,5). Mag +8,4, elongation 150°V.
30 oktober 21.00 endast 2,5 bågminuter V om Kaffaljidhma = Gamma Ceti (mag +3,5). Mag +8,0, elongation 168°V.
11 november 20.00 0,6°N om HIP 11738 (mag +5,2). Mag +8,1, elongation 163°Ö.
7 december 19.00 3,9°ONO om Alrescha = Alfa Pisces (mag +3,8). Mag +8,8, elongation 137°Ö.

Fakta om Flora:
Upptäckt: 18 oktober 1846 av John Russell Hind. Namnet: Från vårens och blommornas gudinna i romersk mytologi, hustru till Zephyrus. Storlek: 136 x 136 x 113 kilometer. Medelavstånd från solen: 2,20 AE (329 miljoner kilometer). Omloppstid runt solen: 3,27 år. Rotationstid: 12,8 timmar. Övrigt: Den innersta av de stora asteroiderna. Inga asteroider innanför Flora har en diameter på mer än 25 kilometer. Den överlägset största medlemmen i Flora-gruppen.

Fakta från Wikipedia (öppnas i nytt fönster): Svenska | Engelska | Tyska.

Åter till toppen



15 Eunomia




Eunomia står i opposition den 21 januari 2021 klockan 20, då den når magnitud +8,5 och befinner sig i stjärnbilden Kräftan vid RA 8h14,1m dekl +16°52'. Närmaste jordavståndet nås den 15 januari 2021 klockan 01 (1,56 AE eller 234 miljoner kilometer). Magnituden är den 1 december +9,5 och 1 januari 2021 +8,9. Flora befinner sig inom stjärnbilden Kräftans gränser från 3 oktober till 7 februari 2021.

Eunomia passerar nära:
12 november 00.00 1,0°NNO om stjärnhopen Praesepe/Bikupan (M44). Mag +9,7, elongation 102°V.
16 december 23.00 7 bågminuter SSO om Asellus Australis = Delta Cancri (mag +3,9). Mag +9,2, elongation 136°V.
21 december 23.00 1,9°S om stjärnhopen Praesepe/Bikupan (M44). Mag +9,1, elongation 142°V.

Fakta om Eunomia:
Upptäckt: 29 juli 1851 av Annibale de Gasparis. Namnet: Var den lagbundna ordningens gudinna i den grekiska mytologin, tillika en av de tre horerna – årstidernas gudinnor. Eunomia symboliserade vintern. Storlek: 357 x 255 x 212 kilometer. Medelavstånd från solen: 2,64 AE (395 miljoner kilometer). Omloppstid runt solen: 4,30 år. Rotationstid: 6,1 timmar. Övrigt: Den största asteroiden av klass S-typ (även om tvåan Juno är nästan lika stor) och är även den största i en underfamilj till denna, döpt efter Eunomia själv. S-typen har ytmaterial av silikater och lite nickel och järn. Tycks ha regioner vars utseende skiljer sig från varandra.

Fakta från Wikipedia (öppnas i nytt fönster): Svenska | Engelska | Tyska.

Åter till toppen



4 Vesta




Vesta står i opposition den 4 mars 2021 klockan 19 i Lejonet, då den når magnitud +6,0. Närmaste jordavståndet nås den 9 mars 2021 klockan 01 (1,36 AE eller 203 miljoner kilometer). Magnituden är den 1 september +8,4, 1 oktober +8,3, 1 november +8,2, 1 december +7,8 och 1 januari 2021 +7,3. Vesta genomlöper stjärnbilderna Kräftan (7 augusti–21 september) och Lejonet (21 september–).

Vesta passerar nära:
28–30 augusti 04.00 genomlöper stjärnhopen Praesepe/Bikupan (M44). Mag +8,4, elongation 28–29°V.
1 september 04.00 1,2°N om Asellus Australis = Delta Cancri (mag +3,9). Mag +8,4, elongation 30°V.
23 september 04.00 2,1°N om Venus (mag –4,1, elongation 42°V, fas 69%). Mag +8,4, elongation 42°V.
1 oktober 05.00 10 bågminuter SO om 8 Leonis (mag +5,7). Mag +8,3, elongation 47°V.
23 oktober 06.00 2,3°NNO om Regulus (mag +1,3). Mag +8,2, elongation 60°V.
26 oktober 06.00 6 bågminuter Ö om 37 Leonis (mag +5,4). Mag +8,2, elongation 62°V.
14 november 06.00 13 bågminuter N om galaxen M95. Mag +8,0, elongation 74°V.
16 november 06.00 4 bågminuter SSV om galaxen M96. Mag +8,0, elongation 75°V.
7 december 22.55 månockultation av Vesta slutar åtta minuter efter månens uppgång. Mag +7,7, elongation 91°V.
20 december 00.00 0,7°S om Iota Leonis (mag +4,0). Mag +7,6, elongation 100°V.

Fakta om Vesta:
Upptäckt: 29 mars 1807 av Heinrich Wilhelm Olbers. Namnet: från eldens gudinna i den romerska mytologin. Storlek: 573 x 557 x 446 kilometer. Medelavstånd från solen: 2,36 AE (353 miljoner kilometer). Omloppstid runt solen: 3,63 år. Rotationstid: 5,3 timmar. Övrigt: Tros innehålla nästan 1/10 av hela asteroidbältets massa. Nasas rymdsond Dawn gick in i omloppsbana kring Vesta 16 juli 2011–5 september 2012. Närbilder visar en kropp full med kratrar, stenblock och fåror. Vid den södra polen finns den enorma kratern Rheasilvia med diametern 500 kilometer. Den bildades troligen för 1–2 miljarder år sedan genom en kollision med en mindre himlakropp varvid Vesta förlorade en procent av sin massa. Man har funnit tusentals små asteroider med samma komposition som Vesta och dessa tros vara resterna av kollisionen, liksom flera meteoriter som slagit ner på jorden. Centralberget i Rheasilvia är hela 23 kilometer högt och troligen solsystemets högsta bergstopp.

Fakta från Wikipedia (öppnas i nytt fönster): Svenska | Engelska | Tyska.

Åter till toppen



Tider anges i normaltid (vintertid) eller sommartid beroende på vilken som gäller vid tillfället.

Källor: Engelska wikipedia, IAU Catalog of Star Names.

Program som använts för texten: The Sky Serious Astronomer, Starry Night Pro Plus, MICA, SkySafari Pro.

Denna sida publicerades den 20 december 2019 och uppdaterades senast den 26 december 2019.

Redigera