Måndag 22 juli 2019
Vi finns här: www.nak.se

På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guiden
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Ljusa asteroider 2019 | Ljusa kometer 2019


Ljusa asteroider 2019

av Sven Mårdh och André Franke (grafik)


3 Juno i opposition den 17 november 2018, 1/1 i Floden, mag +8,2
6 Hebe i opposition den 28 december 2018, 1/1 i Orion, mag +8,5
433 Eros står närmast jorden den 15 januari i Perseus, mag +9,1
532 Herculina i opposition den 6 februari i Lejonet, mag +8,9
2 Pallas i opposition den 10 april i Björnvaktaren, mag +7,9
1 Ceres i opposition den 29 maj i Ormbäraren, mag +7,0
15 Eunomia i opposition den 13 augusti i Vattumannen, mag +8,2
29 Amphitrite i opposition den 13 oktober i Fiskarna, mag +8,7
9 Metis i opposition den 25 oktober i Fiskarna, mag +8,6
4 Vesta i opposition den 12 november i Valfisken, mag +6,5



3 Juno




Juno stod i opposition redan den 17 november i fjol och den nästa inträffar inte förrän den 2 april 2020. Asteroiden är av magnitud +9,0 eller ljusare från årsskiftet 2018/2019 fram till den 14 februari. Under denna tid genomlöper asteroiden stjärnbilderna Floden (–8 januari) och Oxen (8 januari–).

Juno passerar nära:
15 januari 20.00 0,8°SO om 10 Tauri (mag +4,3). Mag +8,5, elongation 117°Ö.
12 februari 20.00 1,2°SSO om Ny Tauri (mag +3,9). Mag +9,0, elongation 97°Ö.

Fakta om Juno:
Upptäcktes 1 september 1804 av den tyske astronomen Karl L Harding och är döpt efter den högsta gudinnan av alla i den romerska mytologin. Förutom Juno upptäckte Harding även tre kometer.

Juno är en av de större asteroiderna och tros innehålla 1% av hela asteroidbältets massa. Trots detta har den bara 3% av Ceres massa. Den klassas som en klass S-asteroid med ovanligt hög albedo och har dimensionerna 320 x 267 x 200 kilometer. Troligen har Juno en krater omkring 100 kilometer i diameter på sin yta. Man tror att asteroiden kan vara ursprunget för en vanlig typ av stenmeteoriter.

Junos bana har en större excentricitet än Plutos: avståndet till solen varierar mellan 1,99 AE (297 miljoner kilometer) och 3,36 AE (502 miljoner kilometer). Detta gör att dess magnitud kan bli så ljus som +7,5 vid en opposition men kan också svagare än +10. Omloppstiden runt solen är 4,36 år och rotationstiden 7,2 timmar.

Åter till toppen



6 Hebe




Hebe stod i opposition redan den 28 december i fjol och den nästa inträffar inte förrän den 4 april 2020. Asteroiden är av magnitud +9,0 eller ljusare från årsskiftet 2018/2019 fram till den 26 januari. Under denna tid rör dig asteroiden i stjärnbilden Orion.

Hebe passerar nära:
22 januari 21.00 27 bågminuter SV om My Orionis (mag +4,1) och 2,4°NO om Betelgeuse (mag +0,4). Mag +8,9, elongation 145°Ö.

Fakta om Hebe:
Upptäcktes 1 juli 1847 av den tyska amatörastronomen Karl Ludwig Hencke (1793–1866), hans andra (och sista) asteroidupptäckt efter 5 Astraea. Namnet Hebe kommer från ungdomens gudinna i den grekiska mytologin. Hon var dotter till Zeus och Hera och serverade nektar och ambrosia till gudarna på Olympen ända tills hon gifte sig med hjälten Herakles (Herkules för romarna).

Hebe innehåller omkring en halv procent av asteroidbältets massa men återfinns ändå inte bland de 20 största asteroiderna räknat i volym. Det beror på att den har en ovanligt stpr densitet, 3,8 g/cm3 – större än både månen och Mars. Hebe är troligen ursprunget till H-kondrit- och IIE-järn-meteoriterna, vilket är cirka 40% av alla meteoriter som slår ner på jorden. Dess bana ligger perfekt till för att nedslagssplitter ska kastas iväg och så småningom hitta fram till vår planet. Eventuellt har Hebe en liten måne, "Jebe", som upptäcktes vid en ockultation 1977 av Paul D. Maley, men den har inte konfirmerats.

Hebe har dimensionen 205 x 185 x 170 kilometer. Avståndet till solen varierar mellan 1,94 AE (290 miljoner kilometer) och 2,91 AE (436 miljoner kilometer). Omloppstiden runt solen är 3,78 år och rotationstiden 7,3 timmar. Dess magnitud vid opposition är i medeltal +8,3, men kan nå +7,5 kring ett perihelium.

Åter till toppen



433 Eros




NEO-asteroiden Eros kommer närmast jorden den 15 januari klockan 07 då avståndet är 0,2086 AE (31,2 miljoner kilometer eller 81,2 månavstånd) och magnituden är +9,1. Just denna magnitud har Eros under hela tiden från 30 december 2018–20 januari 2019, då asteroiden genomlöper stjärnbilderna Perseus (–18 januari) och Kusken (18 januari–).

Eros passerar nära:
1 januari 20.00 1,1°Ö om Lambda Persei (mag +4,3). Mag +9,1, elongation 150°Ö.
4 januari 20.00 21 bågminuter SO om My Persei (mag +4,1) och 1,4°ONO om 48 Persei (mag +3,9). Mag +9,1, elongation 147°Ö.
6 januari 20.00 29 bågminuter V om 53 Persei (mag +4,8). Mag +9,1, elongation 145°Ö.
7 januari 22.30 ockulterar stjärnan TYC 3329-2004-1 (mag +10,3) i Perseus sett från ett smalt bälte från norr till söder i Sverige. I Svealand och Götaland är det de östra delarna som kan se det hela. Mag +9,1, elongation 144°Ö.
13 januari 20.00 1,5°VSV om 58 Persei (mag +4,3). Mag +9,1, elongation 139°Ö.
22 januari 20.00 1,9°VSV om Hassaleh = Iota Aurigae (mag +2,7) och 14 bågminuter VNV om HIP22407 (mag +5,8). Mag +9,2, elongation 133°Ö.
31 januari 20.00 0,7°NO om 103 Tauri (mag +5,5) och 5,2°SV om Elnath = Beta Tauri (mag +1,6). Mag +9,4, elongation 127°Ö.

Fakta om Eros:
Upptäcktes 13 augusti 1898 av den tyske astronomen Carl Gustav Witt (1866–1946), som även var först med att se 422 Berolina. Witt arbetade vid Urania-observatoriet i Berlin och har fått asteroiden 2732 Witt uppkallad efter sig. Eros har sitt namn efter kärleksguden i den grekiska mytologin.

Eros är en jordnära asteroid av klass S-typ med dimensionen 34 x 11 x 11 kilometer. Det gör den till den näst största av de jordnära asteroiderna, bara 1036 Ganymed är större. Eros tillhör klassen Amor och är en Mars-korsare. Beräkningar visar att den kan komma att korsa jordbanan om två miljoner år. Ett par kul fakta är att den innehåller mer guld än vad man hittills lyckats utvinna på jorden och att den har en svag hjärtform(!) Detta upptäcktes när rymdsonden Near Shoemaker kretsade runt den 2000–2001. Sonden landade till slut på asteroiden men slutade sända några veckor därefter.

Omloppstiden runt solen är 1,76 år och avståndet dit varierar mellan 1,13 AE (169 miljoner kilometer) och 1,78 AE (267 miljoner kilometer). Rotationstiden är 5 timmar 16 minuter. Banan har en excentricitet på 0,22 och lutningen uppgår till 10,8°. Eros kan nå magnitud +7 som ljusast. Närmast detta var den i januari 1975 (mag +7,7) och nästa gång i januari 2056 (mag +7,6).

Åter till toppen



532 Herculina

Herculina står i opposition den 6 februari klockan 04 i Lejonet, då den når magnitud +8,9. Närmaste jordavståndet nås den 10 februari klockan 04 (1,42 AE eller 213 miljoner kilometer). Herculina är av magnitud +9,0 eller ljusare under tiden 23 januari–22 februari, då den rör sig genom stjärnbilden Lejonet och Kräftan.

Herculina passerar nära:
14 januari 20.00 19 bågminuter VSV om 22 Leonis (mag +5,3) och 1,2°ONO om Algenubi = Epsilon Leonis (mag +3,0). Mag +9,3, elongation 152°V.
17 januari 21.00 Passerar mellan Algenubi = Epsilon Leonis (mag +3,0) och Rasalas = My Leonis (mag +3,9), 1,3° från Epsilon och 1,4° från My. Mag +9,2, elongation 156°V.
2 mars 20.00 2,2°SSV om Alfa Lyncis (mag +3,1). Mag +9,2, elongation 150°Ö.

Fakta om Herculina:
Upptäcktes av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg den 20 april 1904. Han var en pionjär inom astrofotograferingen och står för 248 asteroidupptäckter, bland andra den första trojanen 588 Achilles. Han upptäckte även flera kometer, inkluderande 14P/Wolf och 43P/Wolf-Harrington, och supernovor. Var han fick inspirationen till namnet Herculina är inte känt.

Herculina är uppmärksammad för sina komplexa ljuskurvor, vilket har gjort att dess form och rotation är svårbedömda. Den är troligen ett tre axlars-objekt i storleken 260 x 220 x 215 kilometer, och förmodas ha flera större kratrar på ytan. Omloppstiden runt solen är 4,62 år, avståndet dit varierar mellan 2,29 AE (342 miljoner kilometer) och 3,26 AE (488 miljoner kilometer). Rotationstiden är 9,4 timmar. En ockultation 1978 avslöjade att Herculina, som första asteroid, är begåvad med en liten måne, 45 kilometer stor.

Åter till toppen



2 Pallas




2 Pallas står i opposition den 10 april klockan 03 i Björnvaktaren, då den når magnitud +7,9. Närmaste jordavståndet nås redan den 29 mars klockan 16 (1,59 AE eller 238 miljoner kilometer). Pallas är av magnitud +9,0 eller ljusare från årsskiftet till den 9 juni. Under denna tid genomlöper asteroiden Jungfrun (–8 mars), Björnvaktaren (8 mars–6 maj) och Berenikes Hår (6 maj–).

Pallas passerar nära:
11 januari 06.00 14 bågminuter N om 80 Virginis (mag +5,7). Mag +8,9, elongation 86°V.
1 februari 06.00 0,9°SO om 90 Virginis (mag +5,2). Mag +8,6, elongation 104°V.
15 februari 05.00 1,4°OSO om Tau Virginis (mag +4,2). Mag +8,4, elongation 116°V.
11 april 00.00 1,5 bågminuter NO om Muphrid = Eta Bootis (mag +2,7). Mag +7,9, elongation 152°V.
21 april 00.00 0,8°VSV om 6 Bootis (mag +4,9). Mag +8,0, elongation 148°Ö).
30 april 01.00 10 bågminuter VSV om 2 Bootis (mag +5,6). Mag +8,2, elongation 141°Ö.

Fakta om Pallas:
Upptäcktes 28 mars 1802 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden 4 Vesta. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Charles Messier ritade 5 april 1779 in Pallas (i tron om att det var en stjärna) på en karta han använde till att följa en komet. Pallas är namngiven efter dottern till Triton i den grekiska mytologin. Andra källor säger att asteroiden har fått namnet efter Pallas Athena, ett alternativnamn för gudinnan Athena.

Pallas har dimensionerna 550 x 516 x 476 kilometer och är ungefär lika stor som 4 Vesta men har 20% mindre massa än denna. Ytmaterialet består av silikater med låga halter av järn och vatten. Pallas bana lutar hela 34,8° mot jordens banplan och dess excentricitet –0,23 – är nästan lika stor som Plutos. Omloppstiden runt solen är 4,62 år och avståndet dit varierar mellan 2,13 AE (319 miljoner kilometer) och 3,41 AE (510 miljoner kilometer). Rotationstiden är 7,8 timmar.

Pallas kan bli så ljus som magnitud +6,5. Asteroiden når nästan den ljusstyrkan (+6,6) vid oppositionen den 14 mars 2028.

Åter till toppen



1 Ceres




Dvärgplaneten och tillika asteroiden 1 Ceres står i opposition den 29 maj klockan 00 i Ormbäraren, då den når magnitud +7,0. Närmaste jordavståndet nås den 26 maj klockan 23 (1,75 AE eller 262 miljoner kilometer). Ceres är av magnitud +9,0 eller ljusare från årsskiftet fram till den 26 september. Under denna tid genomlöper den stjärnbilderna Vågen (–30 januari), Skorpionen (30 januari–17 februari), Ormbäraren (17 februari–29 maj), Skorpionen (29 maj–22 juni), Vågen (22 juni–1 augusti), Skorpionen (1 augusti–10 september), Ormbäraren (10 september–).

Ceres passerar nära:
28 januari 06.00 16 bågminuter NNV om 48 Librae (mag +4,9). Mag +8,8, elongation 67°V.
10 februari 06.00 9 bågminuter VSV om HIP 79692 Scorpii (mag +6,1). Mag +8,7, elongation 76°V.
13 februari 06.00 11 bågminuter SSV om HIP 79938 Scorpii (mag +6,0). Mag +8,7, elongation 78°V.
26 februari 05.30 1,0°NNO om Phi Ophiuchi (mag +4,3). Mag +8,6, elongation 88°V.
9 maj 02.00 0,5°N om 24 Scorpii (mag +4,9). Mag +7,4, elongation 157°V.
21 maj 01.00 0,9°S om Phi Ophiuchi (mag +4,3). Mag +7,1, elongation 171°V.
26 maj 01.00 0,9°N om Chi Ophiuchi (mag +4,2). Mag +7,0, elongation 176°V.
11 juni 01.00 1,5°N om Jabbah = Ny Scorpii (mag +4,0). Mag +7,3, elongation 165°Ö.
20 juni 01.00 1,6°NNV om Acrab = Beta Scorpii (mag +2,5). Mag +7,5, elongation 154°Ö.

Fakta om Ceres:
Upptäcktes 1 januari 1801 av italienske astronomen och prästen Giuseppe Piazzi på Sicilien. Piazzi är dessutom bland annat ihågkommen för en stjärnkatalog. Namnet har Ceres fått från den romerska gudinnan av växter och moderlig kärlek.

Ceres räknas numera som dvärgplanet. Den har nästan 1/3 av asteroidbältets sammanlagda massa, som i sin tur faktiskt har mindre än fyra procent av vår månes massa. Det kan vara bra med perspektiv ibland. Ceres är likt en planet rund till formen och har storlek på 965 x 961 x 891 kilometer. Rymdsonden Dawn var aktiv i omloppsbana kring Ceres från 6 mars 2015 fram till 1 november 2018 då bränslet tog slut. Dawn kunde bland annat ta närbilder på flera ljusa fläckar bestående av salter och is samt den stora isvulkanen Ahuna Mons.

Ceres har en omloppstid runt solen på 4,60 år, avståndet dit varierar mellan 2,56 AE (383 miljoner kilometer) och 2,98 AE (445 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 9,1 timmar. Magnituden toppar vid +6,7 som bäst.

Åter till toppen



15 Eunomia




Eunomia står i opposition den 13 augusti klockan 08 i Vattumannen, då den når magnitud +8,2. Närmaste jordavståndet nås den 19 augusti klockan 14 (1,40 AE eller 209 miljoner kilometer). Eunomia är av magnitud +9,0 eller ljusare under tiden 8 juli–1 oktober, då den rör sig genom stjärnbilden Vattumannen.

Eunomia passerar nära:
20 juli 01.00 1,1°NNO om Bunda = Xi Aquarii (mag +4,7). Mag +8,8, elongation 152°V.
31 juli 01.00 0,8°SSV om Sadalsuud = Beta Aquarii (mag +2,9). Mag +8,5, elongation 164°V.
26 augusti 23.00 9 bågminuter NV om 12 Aquarii (mag +5,5). Mag +8,4, elongation 164°Ö.

Fakta om Eunomia:
Upptäcktes 29 juli 1851 av den italienske astronomen Annibale de Gasparis (1819–1892). Gasparis upptäckte sammanlagt nio asteroider, däribland 10 Hygiea, 11 Parthenope, 16 Psyche och 20 Massalia. Eunomia var den lagbundna ordningens gudinna i den grekiska mytologin, tillika en av de tre horerna – årstidernas gudinnor. Eunomia symboliserade vintern.

Eunomia är den största asteroiden av klass S-typ (även om tvåan Juno är nästan lika stor) och är även den största i en underfamilj till denna, döpt efter Eunomia själv. S-typen har ytmaterial av silikater och lite nickel och järn.

Eunomia är en avlång kropp med dimensionerna 357 x 255 x 212 kilometer och tycks ha regioner vars utseende skiljer sig från varandra. Omloppstiden runt solen är 4,3 år och avståndet dit varierar mellan 2,15 AE (321 miljoner kilometer) och 3,14 AE (469 miljoner kilometer) vilket ger en excentricitet på 0,19. Rotationstiden är 6,1 timmar. Magnituden vid en medelopposition är +8,5. Den når +7,9 som bäst.

Åter till toppen



29 Amphitrite




Amphitrite står i opposition den 13 oktober klockan 14 i Fiskarna, då den når magnitud +8,7. Närmaste jordavståndet nås den 14 oktober klockan 02 (1,41 AE eller 211 miljoner kilometer). Amphitrite är av magnitud +9,0 eller ljusare under tiden 29 september–28 oktober, då den rör sig genom stjärnbilden Fiskarna.

Amphitrite passerar nära:
19 oktober 21.00 3,3°NNV om Epsilon Piscium (mag +4,3). Mag +8,8, elongation 172°Ö.
6 november 20.00 2,8°NNV om Delta Piscium (mag +4,4). Mag +9,3, elongation 151°Ö.

Fakta om Amphitrite:
Upptäcktes 1 mars 1854 av den tyske astronomen Albert Marth (1828–1897) vid hans privata observatorium i Regent's Park i London. Marth arbetade bland annat i England och Irland. Var även William Lassells assistent på Malta där han fann 600 nebulosor. Amphitrite är hans enda asteroidupptäckt. Namnet kommer från sjöguden Poseidons maka i den grekiska mytologin.

Amphitrite är en av de största asteroiderna av S-typ, kanske den tredje största efter 15 Eunomia och 3 Juno. Den är sfärisk med storleken 233 x 212 x 193 kilometer. Omloppstiden runt solen är 4,09 år, avståndet dit varierar mellan 2,37 AE (354 miljoner kilometer) och 2,74 AE (410 miljoner kilometer). Rotationstiden är 5,4 timmar. Magnituden vid oppositioner kan bli +8,6 som bäst så årets är gynnsam. Vid en mer "normal" opposition ligger magnituden runt +9,5.

Åter till toppen



9 Metis




Metis står i opposition den 25 oktober klockan 22 i Fiskarna, då den når magnitud +8,6. Närmaste jordavståndet nås den 28 oktober klockan 23 (1,16 AE eller 174 miljoner kilometer). Metis är av magnitud +9,0 eller ljusare under tiden 7 oktober–16 november, då den genomlöper stjärnbilderna Valfisken (–26 oktober) och Fiskarna (26 oktober–).

Metis passerar nära:
29 september 00.00 1,0°SSO om Xi2 Ceti (mag +4,3). Mag +9,3, elongation 148°V.
15 oktober 04.35 1,5°SSO om månen (98% belyst). Mag +8,8, elongation 167°V.
18 oktober 00.00 2,3°SSO om Xi1 Ceti (mag +4,3) och 0,6°N om galaxen NGC 864 (mag +11,7). Mag +8,7, elongation 170°V.
1 november 22.00 3,3°N om Alrescha = Alfa Piscium (mag +3,8). Mag +8,7, elongation 171°Ö.
24 november 21.00 27 bågminuter NNO om Ny Piscium (mag +4,4). Mag +9,3, elongation 144°Ö.

Fakta om Metis:
Upptäcktes 25 april 1848 av irländske astronomen Andrew Graham (1815–1908). Han arbetade bland annat med positionsbestämningar av stjärnor och bidrog till såväl Markree-katalogen som Cambridge dito. Metis har fått sitt namn efter en av de kvinnliga titanerna i den grekiska mytologin.

Metis är en oregelbunden asteroid med dimensionerna 235x195x140 kilometer. Den består av silikater och metalliskt nickel-järn och kan vara en restkärna efter en större asteroid som förstördes i en kollision i asteroidbältet. Metis har spektrala likheter med asteroiden 113 Amalthea som också skulle kunna vara en rest från denna kollision.

Metis har en omloppstid runt solen på 3,69 år, avståndet dit varierar mellan 2,10 AE (314 miljoner kilometer) och 2,68 AE (314 miljoner kilometer). Rotationstiden uppgår till 5,1 timmar. Asteroiden kan bli så ljus som magnitud +8,1. Denna opposition är därför relativt gynnsam. Kommande bra oppositioner är 23 mars 2023 (magnitud +8,4) och 11 december 2034 (+8,3).

Åter till toppen



4 Vesta




Vesta står i opposition den 12 november klockan 10 i Valfisken, då den når magnitud +6,5. Närmaste jordavståndet nås den 10 november klockan 06 (1,56 AE eller 234 miljoner kilometer). Vesta är av magnitud +9,0 eller ljusare hela året. Den genomlöper stjärnbilderna Stenbocken (–25 januari), Vattumannen (25 januari–28 mars, konjunktion med solen den 7 mars), Fiskarna (28 mars–14 april), Valfisken (14 april–16 maj), Fiskarna (16 maj–14 juni), Valfisken (14 juni–29 juli), Väduren (29 juli–11 augusti), Oxen (11 augusti–6 november), Valfisken (6 november–).

Vesta passerar nära:
14 augusti 02.00 1,3°N om Xi Tauri (mag +3,7). Mag +7,9, elongation 89°V.
19 augusti 02.00 15 bågminuter SSO om 4 Tauri (mag +5,1). Mag +7,8, elongation 92°V.
17 september 00.00 11 bågminuter SSV om 30 Tauri (mag +5,1). Mag +7,4, elongation 117°V.
28 oktober 20.00 16 bågminuter S om 6 Tauri (mag +5,8). Mag +6,7, elongation 162°V.
5 november 20.00 20 bågminuter S om Omikron Tauri (mag +3,6). Mag +6,5, elongation 172°V.
30 november 19.00 0,9°S om Lambda Ceti (mag +4,7). Mag +6,8, elongation 157°Ö.

Fakta om Vesta:
Upptäcktes 29 mars 1807 av den tyske astronomen och läkaren Heinrich Wilhelm Olbers (1758–1840) i Bremen. Olbers upptäckte även bland annat tre kometer och asteroiden 2 Pallas. Han har gett namn åt Olbers paradox som uppmärksammade varför det är mörkt på natten. Efter Vesta dröjde det 38 år innan nästa asteroid upptäcktes och under den tiden räknades de som planeter. Namnet kommer från eldens gudinna i den romerska mytologin.

Vesta är den näst största asteroiden (efter Ceres) i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och tros innehålla nästan 1/10 av hela asteroidbältets massa. I juli 2011 kom Nasas rymdsond Dawn fram till Vesta och gick in i omloppsbana kring den. Närbilder visar en kropp full med kratrar, stenblock och fåror. Vid den södra polen finns den enorma kratern Rheasilvia med diametern 460 kilometer. Den bildades troligen för cirka en miljard år sedan genom en kollision med en mindre himlakropp varvid Vesta förlorade en procent av sin massa. Man har funnit tusentals små asteroider med samma komposition som Vesta och dessa tros vara resterna av kollisionen, liksom flera meteoriter som slagit ner på jorden. Centralberget i Rheasilvia är hela 23 kilometer högt och troligen solsystemets högsta bergstopp. Dawn var kvar vid Vesta fram till sommaren 2012 och styrdes sedan vidare mot Ceres.

Vesta har dimensionen 573 x 558 x 446 kilometer, är ungefär lika stor som 2 Pallas men har högre densitet. Avståndet till solen varierar mellan 2,15 AE (322 miljoner kilometer) och 2,57 AE (385 miljoner kilometer). Omloppstiden runt solen är 3,63 år och rotationstiden 5,3 timmar. Dess magnitud kan nå +5,1 som mest vilket gör Vesta till den ljusaste asteroiden på vår himmel.

Åter till toppen



Tider anges i normaltid (vintertid) eller sommartid beroende på vilken som gäller vid tillfället.

Källor: Engelska wikipedia, Jean Meeus "Astronomical Tables of the Sun, Moon and Planets (Willman-Bell), IAU Catalog of Star Names.

Program som använts för texten: The Sky Serious Astronomer, Starry Night Pro Plus, MICA.

Denna sida publicerades den 12 januari 2019 och uppdaterades senast den 14 mars 2019.

Redigera