På himlen i maj 2010

av André Franke och Sven Mårdh

Solen och månen

Grafiken visar solens upp- och nedgång (röda linjer), gryningar/skymningar (ljusblå linjer) samt månens uppgång (vit pil upp) och nedgång (vit pil ned) under maj. Mörkblått visar när himlen är fri från störande månsken.

Merkurius

Merkurius rör sig i gränstrakten mellan stjärnbilderna Väduren, Fiskarna och Valfisken. Till en början står Merkurius nästan åt samma håll som solen. Men den solnära planeten är retrograd, det vill säga rör sig mot solens rörelse fram till den 11 maj. Därmed ökar vinkelavståndet till solen snabbt och sista maj-veckan står Merkurius 25 grader väster om solen. Trots att vinkelavståndet denna gång blir förhållandevis stort så förblir Merkurius osynlig. Den rör sig genom betydligt sydligare trakter i djurkretsen än solen. Konsekvensen blir att Merkurius inte hinner upp över horisonten mycket tidigare än solen. Läs mer: Wikipedia | Messenger.

Venus

Venus rör sig genom Oxen och når Tvillingarna den 20 maj. På kvällen den 13:e passerar grannplaneten en bit söder om stjärnan Elnath. Den 22:e når Venus sin nordligaste position med lite drygt 25 grader norr om ekvatorn, 1 1/2 grader nordligare än solen kan nå. Vinkelavståndet till solen ökar från nästan 27 till dryga 33 grader under månadens lopp. Vår granne bjuder i maj på sin bästa kvällsvisibilitet för i år – men den är långt ifrån den bäst möjliga. Den 3:e står Venus som högst 12 1/2 grader över horisonten vid slutet av den borgerliga skymningen. Den kan observeras från solnedgång och ungefär 2 1/2 timmar framåt. Grafiken visar Venus position på himlen vid slutet av den borgerliga skymningen. Det är tidpunkterna som markerats med ljusblå punkter i visibilitetsdiagrammet. Man ser tydligt hur Aftonstjärnan står allt lägre över horisonten i slutet på maj. Den 15 och 16 maj står månen nära Venus. Läs mer: Wikipedia | Venus Express.

Mars

Mars lämnar Kräftan den 13 maj och fortsätter genom Lejonet och närmar sig Regulus allt mer. Den röda planeten blir allt ljussvagare i takt med att avståndet mellan jorden och Mars ökar. Vår granne kan observeras i drygt 5 timmar i början på månaden men i slutet av månaden bara två timmar runt midnatt. Den 19 och 20 maj står månen i närheten av Mars. Läs mer: Wikipedia | Phoenix Mars Lander | Mars Express ESA | Mars Express NASA | Spirit och Opportunity | Mars Odyssey | Mars Reconnaissance Orbiter.

Jupiter

Jupiter lämnar Vattumannen den 3 maj och fortsätter genom Fiskarna. Den närmar sig sakta himmelsekvatorn och står i slutet på månaden bara 1 1/2 grader söder om den. Trots att vinkelavståndet till solen ökar till 70 grader under månadens lopp så blir det svårt att kunna upptäcka Jupiter med blotta ögat. Efter den 20:e kan man göra några försök. Den 31:e är den bästa tiden nog kring kl 03 lågt mot öster. Grafiken visar Jupiters position på himlen när solen står enbart 3 grader under horisonten, alltså inte lång tid före soluppgången. På morgonen den 9:e och 10:e finns månen i närheten och då en bit ovanför. Läs mer: Wikipedia | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Jupitermånarna (Sky & Telescope) | Inbördes fenomen bland Jupitermånarna 2010 (Astronomical Almanac Online) | Jupiters röda fläck (Sky & Telescope).

Saturnus

Saturnus är fortfarande retrograd, det vill säga rör sig mot solens rörelse, genom Jungfrun cirka 3 grader norr om himmelsekvatorn. Rörelsen blir allt långsammare och i slutet på månaden blir Saturnus nästan stillastående. Ringplaneten syns på kvällshimlen och en bit efter midnatt. Cirka 1 timme efter solnedgången är det inga problem att se den med blotta ögat. I början på månaden finns Saturnus då i söder cirka 34 grader över horisonten, i slutet av månaden står den redan mot sydväst. Månen står nära den 22 maj en bit nedanför Saturnus. Ringarnas öppning når ett minimum i slutet på maj med bara 1,7 grader, det vill säga vi tittar åter igen nästan på kanten av ringarna. Läs mer: Wikipedia | Saturnusmånarna (Sky & Telescope) | Cassini och Huygens.

Uranus och Neptunus

Både Uranus Uranus och Neptunus står ofördelaktigt på morgonhimlen. Planeterna står sydligare än solen och när de har nått en bit över horisonten är det redan för ljust för en observation. Läs mer: Wikipedia om Uranus | Wikipedia om Neptunus | Printbar sökkarta för Uranus och Neptunus (Sky & Telescope).

Asteroider magnitud +9 och ljusare

Dvärgplaneten 1 Ceres syns under senare delen av natten mycket lågt i sydost till söder. Den är retrograd och rör sig i den sydliga stjärnbilden Skytten och har en deklination på –23° till –24°. Ceres passerar bara 10 bågminuter söder om stjärnan 1 Sagittarii (mag +4,9) den 23:e kl 02 och närmar sig i slutet av månaden M8 Lagunnebulosan, vilken den passerar framför mellan 1 och 3 juni. Magnituden ökar från +8,1 till +7,5. Läs mer: Wikipedia | Sökkarta hos Heavens Above.

2 Pallas rör sig med retrograd rörelse genom tre stjärnbilder under maj: Ormens huvud, Norra Kronan och Björnvaktaren. Asteroiden står i opposition den 4 maj bara 2,3°S om Alphecca (mag +2,2) och syns under hela natten från kväll till morgon. Pallas kommer närmast Alphecca den 10:e då avståndet är 1,8°. Magnituden håller sig vid +8,7 runt oppositionen men mot slutet av månaden har den försvagats till +9,0. Läs mer: Wikipedia | GIF-karta hos PGJ Astronomie | Sökkarta hos Heavens Above.

4 Vesta rör sig genom Lejonets bakvända frågetecken allteftersom den sakta blir svagare. Natten mellan den 23:e och 24:e står den på linje mellan Algieba = Gamma Leonis (mag +2,0) och Eta Leonis (mag +3,5). Magnitud går från +7,4 till +7,7 under månaden. Läs mer: Wikipedia | Svartvit PDF-karta hos Sky & Telescope | Sökkarta hos Heavens Above.

12 Victoria står i opposition den 11 maj då den når magnitud +9,1. Asteroiden är retrograd och rör sig i stjärnbilden Vågen. Den 31 maj står den 48 bågminuter öster om Zubenelgenubi = Alfa Librae (mag +2,8). Magnituden ligger nära +9,5 både i början och slutet av månaden. Läs mer: Wikipedia | Sökkarta hos Heavens Above.

Kometer magnitud +10 och ljusare:

Uppdatering kommer

Meteorskurar

Se Obs-guiden.

Förklaring till grafik med upp- och nedgångar: Vitgul markering anger att en planet (eller komet/asteroid) går att observera. I bakgrunden antyds hur mörk himlen är (månen kan göra den ljusare) eller hur djupt solen står under horisonten (skymning/natt/gryning). Röda streckade linjer anger solens upp- eller nedgång medan rosa streckade linjer visar planeternas dito. Dessutom finns uppgifter om planeternas magnituder angivna. Blå punktlinjer ger tiderna för de olika gryningarna/skymningarna (astronomisk/nautisk/borgerlig).

Uppgifterna är beräknade för Norrköpings horisont och anges i svensk sommartid.

På himlen
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guide
Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |

Obs-guidens kalender publiceras också i Callisto!

Redigera